ናጽነት ሓሳብካ ምግላጽ መሰል ድዩ መጋየጺ?

Ulla Carlsson. ስእሊ: Johan Wingborg

ኣብ ኣህጉራዊ መዓልቲ ናጽነት ፕረስ 3 ግንቦት ደራሲ ግርማይ ዮውሃንስ ምስ ፕሮፌሰር ሓሳብካ ምግላጽ ናጽነት፡ ተራ መራኸቢ ብዙሃንን ሽወደን ኣብ እሱራት ኤርትራውያን ጋዜጠኛታትን ጸሓፍትን እንታይ ክትገብር ከምእትኽእልን ን ኡላ ካርልሰን ኣዘራሪቡዋ ኣሎ።

”ዝኾነ ሰብ ናጻ ኮይኑ ናይ ምሕሳብን ሓስቡ ናይ ምግላጽን ናጽነት ኣሎዎ። እዚ ናጽነት’ዚ ብዘይ ናይ ማንም ሰብ ምትእትታው ሓሳብካ ናይ ምዕቃብ፣ ብዝኾነ ዓይነት መገዲ ኣገድስቲ ሓበሬታትን ሓሳባትን ናይ ምሕታትን ምቕባልን ከምኡ’ውን ሓበሬታታትን ሓሳባትን ብኹሉ ዓይነት መገዲ ምዝርጋሕን የጠቓልል።” እዚ፡ ውድብ ሕቡራት ሃገራት ኣብ ዓንቀጽ 19 ኣስፊሩዎ ዘሎ ትርጕም ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት’ዩ።
ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት እንታይ ማለት’ዩ?
– ንሕብረተሰቡ ንኽርዳእ፡ ልቦና፣ ፍልጠት፣ ጭብጥታትን ሓበሬታታትን ዝጐደሎ ሃገር ወይ ሃገራውነት ኣብ ዜጋታት’ታ ሃገር ኣዝዩ ኣገዳሲ ዝኾነ ክትዓትን ነቐፌታዊ ኣጠማምታን ከም ዝጠፍእ’ዩ ዝገብር። ስለዚ’ዩ ድማ ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነትን ናይ ብሕቲ መራኸቢ ብዙሃንን ርዱእ ዝኾነ ምትእስሳር ዝህሉዎ።

ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት መዓስ’ዩ ጀሚሩ?
–እዚ ሕቶ’ዚ ብዝተፈላለየ ኵርናዕ ክምለስ ይክኣል’ዩ። ብፍሉይ ግን ምስቲ ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት እምነ ኵርናዕ ዝኾነ ናይ ሊበራላዊ ዴሞክራሲ ክዕንብበሉ ዝጀመረ እዋን’ዩ ምትእስሳር ዘሎዎ። ኣብ 18 ክፍለ ዘመን ውልቀመላኽነት፣ ግበረ ሽበራን ሳንሱርን ኣዝዩ ኣስፋሕፊሑሉ ኣብ ዝነበረሉ እዋን ናይ ማሕተም ዕድላት ስለዝተኽፍተ ናጻ ኴንካ ናይ ምሕታትን ሓሳባትካ ናይ ምቕራብን ዕድላት ክዓቢ ጀሚሩ። እዚ ግን ናይ ውሑዳት መሰል ወይ ናጽነት ጥራይ’ዩ ነይሩ። እዚ ከም’ዚ ዓይነት ተርእዮ ክሳዕ ሎሚ’ውን ኣብ ዝተፈላለየ ኵርናዓት ዓለም ዘሎ’ዩ።
እቲ ዝያዳ ኣገዳስን ብኻልእ መገዲ ክርአ ዝኽእልን ምጅማር ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ድማ፣ ውዱብ ሕቡራት ሃገራት ኣብ ዓለም ለኻዊ ሰብኣዊ መሰላት ጉባኤኡ ኣብ ዓንቀጽ 19 ዘስፈሮ መሰረት ብምግባር’ዩ። (ብዝያዳ ኣብ መልሲ ቍ.1 ርአ) እቲ ኣብ ርእሲ ከተማ ናሚብያ ካብ ዕለት 29 ሚያዝያ ክሳዕ 03 ግንቦት ኣብ ዝተኻየደ ንምዕባለ ናጻ፣ ብሕታውን ብዙሕነታውን ሜድያ ኣፍሪቃ ዝጽውዕ ጉባኤ ዝተኣወጀ ’ዊንድሆክ’ ዝብሃል ኣዋጅ 1991 ’ውን ኣብዚ ክጥቀስ ኣገዳሲ’ዩ። ምኽንያቱ ኣምር ኣድማሳዊ ናጽነት ናይ ፕረስ ስለዝህብ። እዚ ኣዋጅ’ዚ መራኸቢ ብዙሃን፡ ናጻ፣ ብሕታውን ብዙሕነታውን ክኸውን ከም ዘሎዎ’ዩ ዝድንግግ። እቲ ክላሲካዊ ርእየት ናጽነት ናይ ፕረስ ግን ብቝጠባውን ትካላውን ረቛሒታት ዝምላእ’ዩ።

ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት መን’ዩ ጀሚሩዎ? ስለምንታይ ከ ተጀሚሩ?
– እዚ ሰብኣዊ መሰል’ዚ፣ ካልኣይ ኲናት ዓለም ኣብቂዑ፡ ሓይልታት ናዚን የማናውያን ገዛእትን ምስ ተሳዕሩ፣ ዓለም በቲ ኣብ ካልኣይ ኲናት ዓለም ዝወረደ ህልቂት ስለዝሰንበደትን ስለዝተበራበረትን ኣብ 1948 ኣብ ዝተጋብአ ኣኼባ ውድብ ሕቡራት ሃገራት’ዩ ንፈለማ ግዜ ተጀሚሩ። እዚ ድማ ከም ኣድማሳዊ ጸግዒ ኣድማሳዊ ሰብኣዊ መሰላት ኮይኑ። ኣብቲ ግዜ’ቲ ካብ ኩሉ ኵርናዓት ዓለም ዝመጽኡ ወከልቲ፡ ኩሉ ፍልልያቶም ኣወንዚፎም ነዚ ዓንቀጽ ሰብኣዊ መሰላት’ዚ ኣዊጆም። ምስ ኩሉ ኣዝዮም ዓሞቕቲ ናይ ሓሳባት ፍልልያቶም ኣገዳስነት ሓባራዊ ሰብኣዊ ክብርን ዓለም ለኻዊ ሓላፍነት መጻእን ስለዝተራእዮም’ዮም ነቲ ኣገዳሲ ኣዋጅ’ዚ ኣጽዲቐሞ። እዚ ኣዋጅ ሰብኣዊ መሰላት’ዚ ኣብ ድልየትን ተሳትፎን ሃገራት ዝተመርኰሰ ኾይኑ፡ ኣብተን ሃገራት ክህልው ንዘለዎ ቅዋም፣ ሕግታት፣ ንመራኸቢ ብዙሃን ክህልው ዝግብኦ ሓገዝን ናይ ትምህርቲ ዕድላትን ዘጠቓለለ’ዩ።
ዛዕባታት ሓሳብካ ናይ ምግላጽ፣ ሓበሬታን ፕረስን ናጽነታት ኣብ ዓለማዊ መድረኽ ኩሉ ግዜ ኣካታዕትን ኣከራኸርትን ብምዃኖም ብሰንኪ’ዚ ግርጭታዊ ክርክራት ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ኣብ’ቲ ውድብ ሕቡራት ሃገራት ኣብ 2030 ክብጻሕ ኣለዎ ኢሉ ዝሓንጸጾ ዕላማታት ኣይተኻተትን።

ኣብ ዓለም ሓቀኛ ናጽነት ወይ ሓርነት ኣሎ ኢልኪ ዶ ትኣምኒ? ማለተይ ዋላ’ውን ኣብ ሽወደን?
– ናጽነት ዝብል ኣምር ንባዕሉ ኣዝዩ ዝተሓላለኸ’ዩ። ልክዕ ከምኡ ድማ ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ዝተሓላለኸ ኣምር ምዃኑ’ዩ። ብዛዕባ ሓደ ዜጋ ምስ ሃገሩ ንዝህሉዎ ዝምድና መሰረት ዝገብሩ ጠቐምትን ጎዳእትን ክትዓት ክልዓሉ ይኽእሉ’ዮም። ከም ዝሓለፈ ግዜ ሎሚ’ውን እንተኾነ ገንዘቡ፣ ስልጣኑ ክሳዕ ዘይተንከፈሉን ኣብ ዘይምቹእነት ክሳዕ ዘይወደቐን ኩሉ ሰብ ዕቤት ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነትን ሰብኣዊ መሰላትን ይድግፍ’የ በሃላይ’ዩ ። ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ደረት ዘይብሉ ናጽነት ኣይኮነን። ንሓድሕድካ ምክብባርን ሓላፍነትካ ምውሳድን የድልዮ። ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ሕግን ሕጋውነትን’ዩ። ኣብ ልዕሊ’ዚ ግን ሞራልን ስነ ምግባርን’ውን’ዩ። ውሱንነት ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ቀወምቲ ኣይኮኑን። ኩሉ ግዜ ብህሉው ባህላውን ማሕበራውን ክብርታትን ሕግታትን ዝተጸልው’ዮም። ሱርበተኻዊ ለውጥታት ኣብ ዝካየደሉ ግዜያት ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ኣብ ፈተና ይወድቕ’ዩ። ኣብ መንጎ ጸጥታ፡ ውልቃዊ ሓርነት፡ ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነትን ኣብዛ ዲጂታላዊት ዓለም ዘሎ ሚዛንን ኣዝዩ ተነቃፊ’ዩ። ዲጂታላዊ ዕቤት ዝተሓላለኸ ኵነታት መራኸቢ ብዙሃን ፈጢሩ’ዩ። ስለዚ ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ከም ውሁብ ክውሰድ የብሉን። ሕጋውን ዘላቕን ክኸውን ኣለዎ – ዋላ’ውን ኣብ ሽወደን ።

ኣብ መላእ ዓለም ዘሎ ህሉው ኵነታት ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ዘሎኪ ትዕዝብቲ ከመይ ይመስል?
– ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ይኹን ካልኦት መሰላትን ናጽነታትን ኣብ ግብሪ ንምትርጓሞምን ክትነብረሎም ንምኽኣልን መጀመርያ ሰባት መሰረታዊ ትምህርትን ጥዕናን የድልዮም። እዚ ዕድል’ዚ ግን ኩሉ ሰብ ዝረኽቦ ኣይኮነን። ናይ’ዚ መሰረታዊ ዕድል ዘይምርካብ ሰዓቤን ድማ ዝበዝሕ ግዜ ናይ ማሕበራዊ ዘይፍትሓውነት፣ ናይ ጾታ፣ ናይ ሃይማኖትን ብሄርን ተንጽሎታትን ሽቕለት ኣልቦነትን ይኸውን። ሰንኪ’ዚ ሳዓቤን’ዚ ድማ ናብ ትምህርትን ሓበሬታን ዘብጽሕ መገዲ ይዕጾ። ኣብ’ዚ ብንጹር ከተኩረሉ ዝደሊ ኣገዳስነት ኣብ መንጎ ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነትን ትምህርትን ናይ ምጽሕፍ ብቕዓትን ዘሎ ርክብ ወይ ተዛማድነት’ዩ። እቲ ዘሕዝን ግን ብመሰረት ብዙሓት መወከሲታት ዴሞክራስያዊ ምዕባለታት ንድሕሪት ይጉተት ምህላዎም’ዩ። እዚ ማለት ብዙሓት ዜጋታት ብፍላይ ድማ ጋዜጠኛታት፣ ጸሓፍቲ፣ ኣሕተምትን ግዳያት ሳንሱርን ፣ ዝተፈላለየ መጥቃዕትን ይዀኑ ኣለው። ካብ’ዚ ሓሊፉ’ውን ንሞት ዝተቓልዑ ብዙሓት’ዮም። ዴሞክራስያዊ ምዕባለ ንድሕሪት ኣብ ዝጉተተሉ እዋን ኣዝዮም ውሑዳት ህዝብታት ጥራይ’ዮም ናይ ብሕታዊ ሜድያ ዕድል ዝረኽቡ። ኣብ’ዚ ዘለናዮ ግዜ ካብ ጠቕላላ ቁጽሪ ህዝቢ ዓለም 10% ጥራይ’ዮም እቲ ናይ ባሓቂ ዕድል ናይ ነጻን ብሕታውን ሜድያ ዘለዎም። 40% ካብ ጠቕላላ ቁጽሪ ህዝቢ ዓለም ድማ ኣብተን ኣዝዩ ከቢድ ናይ ሳንሱር ቁጽጽር ዘለወን ሃገራት ክነብሩ እንከለው ዝተረፉ 50% ድማ ኣብ መንጎ እዞም ዝተጠቕሱ ክልተ ጫፋት ዕድል ናይ ነጻ ሜድያ ዘለዎም ህዝብታት ይነብሩ። እዚ ብመሰረት ጋዜጠኝታት ብዘይዶብ ካብ ዝሃብዎ ጸብጻብ መሰረት ብምግባር’የ ዝዛረብ ዘለኹ።
40% ዝኣክል ካብ ጠቕላል ቁጽሪ ህዝቢ ዓለም ናይ ኢንተርነት መስመር ወይ ዕድል የብሉን። እዚ ማለት ካብ’ዚ ዓለማዊ መራኸቢ ሜድያ ወይ መራኸቢ ብዙሃን ተነጺሎምን ተገሊሎምን ይርከቡ ማለት’ዩ። ኣብ መንጎ ሃገራትን ዞባታትን ኣብ ውሽጢ ሃገራት’ውን ከይተረፈ ኣዝዩ ዓቢ ዘይምዕሩይነት ኣሎ።
እዚ ዘይምዑርይ ዕድል’ዚ ናይ ጾታ ማዕርነት ጉዳይ’ውን’ዩ። ኣብ’ዚ ቀረባ ግዜ ብዝተገብረ መጽናዕቲ ናይ ኢንተርነት ዕድል ዝረኽባ ደቂ ኣንስትዮ ካብ ደቂ ተባዕትዮ ብ20% ትሒተን ይርከባ። እዚ ቁጽሪ ኣብተን ዘይማዕባለ ሃገራት ክሳብ 50% ይበጽሕ። ጌና ድማ እዚ ዘይምዕሩይነትታዊ ዕድል ዝቕጽል’ዩ።


Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för 2022

ንሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ዝከላኸሉ ሕግታት ኣለውዶ፧
– ኣብ ዝተፈላለዩ ኩርናዓት ዓለም ሕግታት ዝንደፉን ዝጸድቁን ናይ ፕረስ ናጽነት ንምግዳብ’ዮም። ናይ ፕረስ ናጽነት ድሮ ኣዝዩ ሕጹር ኣብ ዝኾነሉ ግዜ ኣብ ልዕሊ ጋዜጠኛታት፣ ጸሓፍትን ኣሕተምትን ዝወርድ ምፍርራሕን ጎንጽን ቀጻሊ ይውስኽ ኣሎ። ኣርዓድቲ ወይ ኣሸበርቲ ሕግታት ናይ ፕረስ ናጽነት ንምግሃስ’ዮም ዝስርሑ። ኣብ ልዕሊ ናጽነት ብሕታውያን መራኸቢ ብዙሃንን ዘየሻራዊ ዓውዲ ጋዜጠኝነትን ዝውረድ ዘሎ ጸቕትን ምፍርራሕን ኣዝዩ ዓቢ ብድሆ ኮይኑ ኣሎ። ኣብ ብዙሓት ሃገራት ጋዜጠኛታት ናይ ቃልን ኣካላውን መጥቃዕትታ ይወርዶም ኣሎ። እዚ ድማ ኣገድስቲ ሓበሬታት ናብ ህዝቢ ንኸየመሓላልፉ ዓቢ ዕንፋት ኮይንዎም ይርከብ። እዚ ብፍሉይ ኣብ’ዚ ሕጂ ኣጋጢሙ ዘሎ ናይ ሕማም ኮሮና ወይ Covid19 ለብዒ ብልዑል ዝወሰኸ ተርእዮ’ዩ። ኣብ’ዚ ኩነት’ዚ ብፍሉይ ደቂ ኣንስትዮ ጋዜጠኛታት ግዳይ ኮይነን ይርከባ።

ነቶም ግዳያት ሓሳባካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ዝኾኑ ሰባት መን’ዩ ክሕግዞም ስልጣን ወይ ሓላፍነት ዘለዎ፧ ውዱብ ሕቡራት ሃገራት ፡ ማሕበር ተጣባቒ ሰብኣዊ መሰላት ኣምነስቲ፡ ዓለም ወይስ ሃገራት፧ ከም እኒ ውዱብ ሕቡራት ሃገራት፡
– ውዱብ ሕቡራት ሃገራት ትምህርቲ፡ ስነ ፍልጠትን ባህልን ማለት UNESCO ዝኣምሰሉ ምስ ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነትን ምዕባለ መራኸቢ ብዙሃንን ዝሰርሑ ዓለም ለኻውያን ማሕበራት ነቲ ኣብ 2030 ክብጻሕ ተደልዩ ዘሎ ኣብ ቁጽሪ 16.10 ዘሎን ካልእን ዕላማ ንምዕዋት ብዘይዕረፍቲ ክሰርሑ ይግብኦም። እዚ ድማ ሰባት ሓበሬታ ናይ ምርካብ መገድታት ክህልዎም ምርግጋጽን ነቶም መሰረታውያን መሰላት ወይ ናጽነታት ንምውሓስን ይሕግዝ። ብመሰረት ሃገራውያን ሕግታትን ዓለም ለኻዊ ስምምዓትን ድማ ክትግበር ኣለዎ።
ኣብ መንጎ ኣህጎራዊ፡ ዞባውን ሃገራውን ዘሎ ሓበራዊ ምትሕግጋዝን ምስራሕን ካብ’ዚ ሎሚ ዘሎ ንላዕሊ ዝበለጸ ክኸውን ይግባእ። ሕማቕ ኣጋጣሚ ኮይኑ ግን ኣገዳስነት ሜድያ ወይ መራኸቢ ብዙሃን ኣብ ምዕባለ ዴሞክራሲ ትሑት ግምት ይውሃቦ ምዃኑ’ዩ። ንብሕታውያን ሜድያታት ወይ መራኸቢ ብዙሃን ዝውሃብ ሓገዝ ኣዝዩ ቁንጣሮ’ዩ። ዕቤት መራኸቢ ብዙሃን ኣካል ዕቤት ዴሞክራሲን ናይ ሓገዛት ፖሊስን ምዃኑ ዘሎ ርድኢት ኣዝዩ ድኹም’ዩ።
ይኹን እምበር ፖሎቲካዊ፡ ቁጠባውን ሲቪላውያን ማሕበራትን ዘማእከለ ለውጢ ብምንቕቓሕ ለውጢ ክውን ክኸውን ኣለዎ። ከም ንመሰል ጸሓፍቲ ዝጣበቕ Pen ዝብሃል ማሕበር፣ ዓለማዊ መርበብ ናይ ስደተኛታት ከተማታት ማለት ICORN፣ ኣህጉራዊ ማሕበር ተጣባቒ ሰብኣዊ መሰላት ማለት Amnestyን ጋዜጠኛታት ብዘይዶብን ዝኣምሰሉ ማሕበራት ኣወንታዊ ዕቤት ኣብ ምምጻእ ኣዝዩ ልዑል ግደ ኣለዎም። ብብዙሕ መዳያት ክሕግዙን ከተሓባበሩን ግን ድልዋት ክኾኑ ይግባእ ።

ICORN፣ ማለት ዓለማዊ መርበብ ናይ ስድተኛታት ከተማታት ምስ ካልኦት ኣካላት ብምትሕብባር ካብ ሃገሮም ንዝተሰደዱ ጋዜጠኛታት፡ ጸሓፍትን ስነ ጥበበኛታትን ይሕግዝ’ዩ። ብዛዕባ’ ዚ ማሕበር ዝምልከት ርእይቶ ኣለኪ ዶ፧
– ICORN ወይ ዓለማዊ መርበብ ናይ ስደተኛታት ከተማታት ብብዙሕ መደያት ኣዝዩ ዓቢ ኣገዳስነት ክብርን ኣለዎ። ነቶም ዝተበደሉ ጋዜጠኛታት፡ ጸሓፍትን ኣሕተምትን ዕቑባ ምሃብ ጥራይ ዘይኮነስ ነቲ ዝተዓብሰ ድምጾም ንስኸምዑ ባይታ ይፈጥርን ይሕግዝን’ዩ። ዝበለጸ መጻእን ዓለምን ክንርኢ ንደሊ እንድሕር ኮይንና እዞም ድምጽታት እዚኣቶም ክስምዑን ክንሰምዖምን ኣዝዩ ኣገዳሲ’ዩ። ብዙሓት ከተማታት ሽወደን ኣብ ማሕበር ICORN ክጽንበራ ዓቢ ድሌት ኣለኒ።

ነቶም ብስእነት ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነትን ካልእን ድምጾም ዝተዓብሰ ዜጋታት መን’ዩ ድምጺ ክኾነሎም ዘለዎ ትብሊ፧
– ባህገይን ድሌተይን ናይ ኩሉ ሰብ ድምጺ ብብዝሒ ክስማዕ’ዩ። እዚ ድማ በዚ ብዲጅታላዊ ማሕበራዊ መራኸቢታት ዝፍጠረ ናይ ምብህሃል ዕድላት ሓባራዊ ድምጺ ፈጢሩ ንለውጢ ዝደፍእ ክኸውን ኣለዎ። እዚ ኪኖ ቁጽጽር ውልቀመለኽቲ ዝኸዳ ብሕታውያን መራኸቢ ብዙሃን ንክፍጠራ ዝሕግዝ’ዩ። ዕዮ ናይ መራኸቢ ብዙሃን ፖሎቲካውን ማሕበራውን ምንቅስቓሳትን ንጥፈታትን ኣብ ምዕባይ ኣዝዩ ወሳኒ ተራ ኣለዎ። ኣብ’ዚ ዘይመንግስታውያን ትካላት ኣዝዩ ልዑል ተራ ኣለወን። ብብዙሕ መዳያት ሃብታማት ኣብ ዝኾና ሃገራት እንነብር ሰባት ኣብ ካልእ ኩርናዓት ዓለም ሓሳብካ ናይ ምግላጽ መሰል ወይ ናጽነት ኣብ ምሕያል ብዝልዓለ ክንሰርሕን ክንውፈን ምስ ነብስና ቃል ክንኣቱ ኣለና። ቃል ምእታው ጥራይ ዘይኮነ ከኣ ኣብ ዝኣተናዮ ቃል’ውን ክንጸንዕ ኣለና። መጽናዕቲ ዝገብሩ ክኢላታት’ውን ህጹጽ ሓገዝ ዘድልዮ ሽግራት የጓንፎም ንርኢ ኣለና – ብፍላይ ድማ ኣብ ኣህጉር ኣፍሪቃ።

ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ኣብ ገሊኡ ክፋል ዓለም መሰል ወይ ናጽነት ክኸውን እንከሎ ኣብ ካልእ ኩርናዓት ዓለም ብፍላይ ድማ ኣብ ኣፍሪቃ ግን ከም ሓለፋ’ዩ ዝውሃብ። እዚ ብኸመይ ከነነጻጽሮ ንኽእል፧
– ኣብ ከይዲ ግዜ ዝተራእዩ ምዕባለታት ብመንጽር ኣገዳስነቶም ምግምጋምን ምጽናዕን ኣዝዩ ኣገዳሲ’ዩ። እዚ ድማ ሓባራዊ ውሳነ ዘድልዮም፣ ጸቕጢ ኣብ ምግባር ይኹን እገዳታት ኣብ ምሕላፍ ክትጥቀመሉ ትኽእል። ኣብ ቅዋመን መሰል ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ዘስፈራ ሃገራት ኣብ ካልኦት ሃገራት ዝርኣዩ ሕጽረታት ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ብልቦና ክርእዮኦን ብዝተፈላለየ መገዲ ሓገዘን ከበርክታ ይግባእ። ሓደ ብተደጋጋሚ ዝቐርብ ሕቶ እንተደሃልዩ፣ ” እዚ ዘሎ ዓለም ለኻዊ ምትሕግጋዝን ምትሕብባርን ነዚ ዘሎ ሕልኽላኽ ዝመልኦን ህጹጹ ፍታሕ ዘድልዮን ብድሆታት ሓሳብካ ናይ ምግላጽን ናይ ፕረስ ናጽነት ብሓቂ ክገጥሞ ይኽእል ድዩ ፧ ” ዝብል’ዩ። እቲ ቀንዲ ተራ ወይ ግደ ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ንጹርነት ጎዲልዎ ኣሎ። ምኽንያቱ እቲ ፖሎቲካዊ ድሌታት ዕንቅፋት ስለዝኸውን። ስለዚ ድማ ማሕበራት፣ተወሳኺ ፍልጠት፣ ውሽጣዊ ደገፍን ምትሕግጋዝን የድልየን ። ጥዑይን ኣፍራይን ናይ ሜድያ ሃዋህው ንምፍጣር ብዙሓት ደጊምካ ክሕሰበሎምን ክግምገሙን ዘለዎም ኩነታት ኣለው።

ብዛዕባ ንዕስራ ዓመታት ዝኣክል ግዳይ ማእሰርቲ ኮይኖም ዘለው ኤርትራውያን ጋዜጠኛታት ዓለም ኣፍልጦ ዘለዋ ዶ ይመስለኪ፧ ንስኺ ኸ ብዛዕባ እዞም እሱራት ኤርትራውያን ጋዜጠኛታት ተዛሪብኪ ትፈልጢ ዶ ወይ ሕጂ ትብልዮ ኣለኪ ዶ፧
– ንሽወደን ብዝምልክት ብሰንኪ ሓሳባቱ ኣብ ቤት ማእሰርቲ ዘሎ ዳዊት ኢሳቕ ኣብነት ናይ’ዚ ኣብ መላእ ዓለም ዝካየድ ዘሎ ቃልሲ ናይ ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ኮይኑ ክኸውን ተስፋ ኣለኒ። ኣብ ኤርትራ ዘሎ ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ብተደጋጋሚ ’ዩ ዝዝረበሉ። ጉዳይ ዳዊት ኢሳቕ ድማ ካብ ሽወደን ሓሊፉ ኣብ ካልእ ክፋል ዓለም ተዘርጊሑ ክኸውን ተስፋ ኣለኒ።
ኤርትራ ፣እቲ ኣብ’ቲ ሃገር ዘሎ ስርዓት ንሜድያ ኣዝዩ ልዑል ምቁጽጻር ዝገብር ከም ምዃኑ መጠን ኣብ ዓለም ለኻዊ ዛዕባታት ከይተዘከረት ክትሓልፍ ኣይክኣልን’ዩ። ኣብ’ቲ ኣብ ጃካርታ ዝተኣንገደ መዓልቲ ዓለማዊ ናጽነት ፕረስ UNESCO ዓለማዊ ናይ ፕረስ ናጽነት ሽልማት ንዳዊት ኢሳቕ ’ዩ ዓዲልዎ። እቲ ሽልማት ጓሉ ንዳዊት ኢሳቕ’ያ ተቐቢላቶ። ስለዚ ድማ ኣብ’ቲ ሰዓት’ቲ ኤርትራ ኣብ ኣዒንቲ ብዙሓት ወዲቓ’ያ። ኣብ ብዙሓት ናይ UNNSCO ኣጋጣሚታት ኣብ ዝገብሮ ተሳትፎ ፣ ኣብ ጽሑፋተይ ኣብ ኤርትራ ዘሎ ከቢድ ኩነታት ጋዜጠኛታትን ጸሓፍትን ከም መወከሲየይ ይጥቀመሉ’የ።
ኣብ ከም ኤርትራ ዝኣምሰላ ሃገራት ናይ ባሓቂ ዕቤት ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ክመጽእ እንድሕር ኮይኑ ካብ ናይ ቅድሚ ሕጂ ዝያዳ ብዝሓየለ መልክዕ ንጹር ዝኾነ ሃናጺ ፡ ቅዱሱ፣ ስትራተጂካዊ፣ ዓለማዊን ዞባውን መሪሕነትን ፖሎቲካዊ ድልየትን ክህሉ ይግባእ።
ንኤርትራ ኣመልኪቶም ኣብ ዝልዓሉ ዝተፈላለዩ ዛዕባታት ዘሎ ኣተኩሮ ንምዕባይ ሽወደን ካብ’ዚ ትሰርሖ ዘላ ንላዕሊ ክትሰርሕ ትኽእል’ያ። ኣብ ከም ኤርትራ ዝኣምሰላ ሃገራት ዘለው ውልቀ መለኽቲ በቲ ልክዕ ኣሽማቶም እንድሕር ዘይተጸዊዖም ካብ ጠመተ ክርስዑ ይኽእሉ’ዮም።
ናብ መላእ ዓለምን ናብ ግድያት ሓስብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ዝኾኑ ሰባትን እንታይ መልእኽቲ ኣለኪ፧
– ኣብ መላእ ዓለም እንርእዮ ዘለና ምዕባለ ሕብረተ ሰብ ዝደበነን ዘሕዝንን ኮይኑሉ ኣብ ዘሎ እዋን እንታይ ክብሃል ይክኣል፧ ማለትይ፣ ኣብ ዝተፈላለየ ሃገራት ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት፣ ሓበሬታን ስነ ጥበባዊ ዕዮታትን ናይ ሞትን ህይወትን ጉዳይ ኮይኖምሉ ኣብ ዘለው ዝያዳ ዝምልክት’ዩ።ምናልባት ” ናጽነት ናይ ምብህሃልን ምዝርራብን” ዝብል ሕቶ ተመራማሪ ሲስ ሃመሊንክ እንደገና ምሕታት ኣገዳሲ’ዩ። እዚ ናይ ተመራማሪ ሲስ ሃምሊንክ” ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት፣ ምሕደራ ዴሞክራስያዊ ሜድያ፣ ዋንንት ሜድያን ምቁጽጻሩን፣ ተሳትፎ ኣብ ናይ ገዛእ ርእስኻ ባህሊ፣ መሰላት ቋንቋ፣ መሰል ትምህርቲ፣ ውልቃዊ ሓርነት፣ብሓባር ኣብ ምምጻእን ውልቃዊ ውሳነ ኣብ ምውሳንን” ዝብሉ ዓበይቲ ኣርእስታት ዘጠቓልል’ዩ። ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ልክዕ ኣብ’ዚ ሓሳብ’ዚ ኣእቲኻ ክርአ ኣዝዩ ኣገዳሲ’ዩ። ሓሳብካ ናይ ምግላጽ ናጽነት ክፋል ናይ’ቲ ምሉእ’ዩ። ፖሎትካዊ ድሌትን ትብዓትን ዘድልዮ ዘየቋርጽ ቃልሲ ድማ’ዩ።

ንዝሃብክኒ ግዜን ሰፊሕ ዝርዝራዊ መልስኽን ኣዝየ እመስግነኪ ።

ግርማይ ዮውሃንስ • 2023-05-02
ግርማይ ዮውሃንስ ኤርትራዊ ጋዜጠኛ፡ ገጣሚ፡ ደራስን ፊልመኛን እዩ።


ሊክታን ኣብ መንጎ ቋንቋታት ዝግበር ርክብ ፍሉይ ተገዳስነት ዘለዋ ብዙሕነት ቋንቋታት እትገልጽ ባህላዊት መጽሔት እያ። "ስነ-ጥበብ ንኹሉ" ዝብል መሰረት ብምግባር፡ ብዛዕባ ስነ-ጥበብ፡ ባህልን ብዙሕነት ቋንቋታትን ንጽሕፍ። ብፖለቲካውን ሃይማኖታውን መዳይ ዘይተኣሳሰሩን ንክፍሊ ምልላይ ስነ-ጥበብ(Konstfrämjandet Västmanland) ቨስትማንላንድ(Västmanland) ከም ዋና ጌርና ብዘይሻራነት ንዓዪይን ኢና። ርኸቡና

Yttrandefrihet som rättighet eller lyx

Ulla Carlsson, professor professor i medie- och kommunikationsforskning vid Göteborgs universitet. Bild: Johan Wingborg (Beskuren)

På Pressfrihetsdagen 3 maj, pratar författaren Ghirmay Yohannes med Ulla Carlsson, professor i yttrandefrihet, mediernas roll och vad Sverige skulle kunna göra för fängslade Eritreanska journalister och författare.

”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”
Artikel 19 i FNs universella deklaration om de mänskliga rättigheterna ger yttrandefrihet en innebörd. Medborgarskap saknar mening om fakta, information och vitterhet för att förstå samhället, en vital samhällsdebatt och en kunnig och kritisk blick hos medborgarna saknas. Det finns därför en självklar koppling mellan yttrandefrihet och fria/oberoende medier, menar Ulla Carlsson, UNESCO-professor i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik vid Göteborgs universitet.

När började yttrandefriheten formuleras?
– Ofta har det skett i anslutning till utvecklingen av den liberala demokratin där yttrandefrihet utgör en grundsten. Ökade möjligheter till spridningen av det tryckta ordet gör att krav på yttrandefrihet formuleras när tyranni, terror och censur är vittomfattande på många håll i världen under 1700-talet. Men det handlade om yttrandefrihet för en liten privilegierad klass. I flera delar av världen är det fortsatt så.
Ett annat sätt är att besvara frågan med antagandet i FNs generalförsamling av de universella mänskliga rättigheterna där artikel 19 behandlar rätten till åsikts- och yttrandefrihet. Här bör också den så kallade Windhoek-deklarationen 1991 nämnas då den ger begreppet pressfrihet en universell innebörd. I deklarationen fastslås att medierna ska vara fria, oberoende och pluralistiska. Den klassiska liberala uppfattningen om pressfrihet kompletteras därmed med institutionella och ekonomiska faktorer.

Vem började, och varför?
– Deklarationen om mänskliga rättigheter antogs av FNs generalförsamling 1948 i spåren av världskrigen, nazismen och kolonialväldets upplösning. För första gången fastställs skydd för grundläggande mänskliga rättigheter som är universella.
Representanter med olika bakgrund från alla regioner i världen utarbetade deklarationens artiklar. Människorna bakom deklarationen såg trots många djupgående meningsskiljaktigheter en enad mänsklighet som delar en gemensam framtid och ett globalt ansvar – en gemensam norm för alla folk och nationer.
Frågor om yttrandefrihet, informationsfrihet och pressfrihet är fortfarande mycket infekterade på den globala arenan – så konfliktfyllda att det var omöjligt att innefatta yttrandefrihet i FN:s globala mål i Agenda 2030.

Tror du det finns riktig tryckfrihet i hela världen även i Sverige?
– Frihetsbegreppet är i sig komplicerat och så är också yttrandefrihet ett komplicerat begrepp.
Både goda och dåliga argument kan användas för att begränsa yttrandefriheten, som är en relation mellan staten och individen. Nu liksom tidigare i historien säger sig alla vara för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter, så länge det inte kostar vare sig makt, pengar eller obehag.
Yttrandefrihet är inte är en obegränsad rättighet, den medför ansvar och ömsesidig respekt.
Yttrandefrihet handlar förvisso om lagar och juridik men också om etik och moral. Gränserna för yttrandefrihet är inte konstanta utan påverkas av gängse kulturella och sociala kontexter, av rådande värden och normer. Det är i tider av mer genomgripande samhällsförändringar som yttrandefrihetens gränser prövas. I sådana situationer kan inskränkningar i yttrandefriheten visa sig riskfyllda.
Balansen mellan säkerhet, personlig integritet och yttrande- och informationsfrihet i den digitala världen är en kritisk fråga. Digitaliseringen har skapat en komplex medieekologi. Yttrandefriheten kan aldrig tas för given, den måste motiveras och underbyggas i varje tid. Så även i Sverige.

Hur ser situationen för tryckfriheten ut i världen idag?
– För att kunna utnyttja rätten till yttrandefrihet måste alla människor ha grundläggande utbildning och god hälsa. Men det har inte alla, vilket ofta är en följd av sociala orättvisor, könsdiskriminering, etnisk och religiös diskriminering, arbetslöshet etcetera. Bristande tillgång till information och kunskap följer i spåren. Jag vill särskilt betona vikten av att beakta den självklara kopplingen mellan läskunnighet, skrivförmåga och yttrandefrihet.
Tyvärr går demokratiutvecklingen i världen bakåt enligt flera demokratiindex. Det innebär bl a att medborgare i många länder utsätts för censur och kontroll och att journalister, publicister, författare, förläggare och konstnärer trakasseras, attackeras, arresteras och till och med mördas.
För när demokratiutvecklingen går bakåt betyder det att befolkningen i allt färre länder har tillgång till oberoende medier. Enligt Reportrar utan gränser har idag knappt 10 procent av världens befolkning reell tillgång till fria medier och ett pluralistiskt medielandskap, 40 procent beräknas bo i länder där censur råder eller där användningen av medier är hårt kontrollerad och återstående 50 procent befinner sig däremellan. Det är en dyster läsning.


Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för 2022

Finns det lagar som kan förhindra pressfriheten?
– Lagar stiftas, och har stiftats, för att till exempel inskränka pressfriheten på många håll i världen. Där pressfriheten redan än starkt begränsad ökar hot och våld mot journalister, författare och förläggare. Terroristlagar används inte sällan för kränkningar av yttrandefriheten.
Det växande hotet mot mediernas frihet och oberoende journalistik globalt är en gigantisk utmaning. I allt fler länder hotas journalister av fysiska så väl som verbala attacker, vilka försvårar eller omintetgör deras möjligheter att rapportera om viktiga händelser och information till allmänheten. Det är något som har ökat under rådande pandemi. Kvinnliga journalister är särskilt utsatta.

Vilka har makten att hjälpa offren, är det FN, Amnesty, omvärlden, länderna själva?
– Internationella organisationer som FN och UNESCO måste intensivt arbeta för de globala målen i Agenda 2030, som att säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella överenskommelser.
Det kräver betydligt bättre interaktion och fruktbart samarbete mellan internationell, regional och nationell nivå än idag. Tyvärr är medierna en underrepresenterad och ofta undervärderad aspekt av demokrati-utveckling. Stöd för oberoende medier runt om i världen utgör endast en bråkdel av mediebiståndet. Insikten om att medieutveckling är en del av demokratiutvecklingen och därmed den biståndspolitik som har demokrati i blickpunkten saknas.

ICORN, som är ett internationellt nätverk för yttrandefrihet, hjälper förvisade journalister, artister, konstnärer, författare med mera i samarbete med fristäderna. Har du några åsikter eller ord till dem? 
– ICORN är av stort värde i flera avseenden. Inte bara för att ge hotade publicister och andra konstnärer en fristad utan också genom att låta deras röster höras i offentliga och konstnärliga sammanhang. Det är röster som är nödvändiga att lyssna till om vi vill bidra till en bättre värld. Jag önskar verkligen att flera städer i Sverige ska ingå i ICORN.

Vem tror du kan bli en röst åt de röstlösa?
– Min förhoppning är att allt fler röster ska bli hörda och lyssnade till, att alla de möjligheter till kommunikation som kommer av digitaliseringen ska utvecklas och leda till samlade uttryck, mobilisering och kraftsamlingar som gör skillnad, att kanaler tillkommer som går under diktaturens och kontrollens radar. Medier är en viktig resurs för rörelser som främjar politisk och social utveckling. Här har många NGOs ett ansvar.
Vi, som bor i ett på många sätt rikt land, borde i betydligt högra grad engagera oss för att stärka yttrandefriheten i andra delar av världen. Även för forskare finns det angelägna problem att studera och dessutom utöka samarbetet med forskare, till exempel i Afrika.

Yttrandefrihet är en rättighet i delar av världen men lyx i andra delar, särskilt i Afrika, hur kan vi balansera det?
– För länder som har yttrandefrihet fastställd i grundlag gäller det att klokt utnyttja sin yttrandefrihet för att påvisa kränkningar av yttrandefriheten i andra delar av världen och på olika sätt stödja dem som skapar ord och bild.
En fråga som ställs allt oftare är om strukturerna för internationellt samarbete idag kan möta de komplexa och brådskande utmaningar som yttrande- och pressfriheten står inför. Yttrandefrihetens centrala samhällsroll synes i många fall vara oklar. Den politiska viljan haltar och hos givarorganisationernas finns behov av ökad kunskap, lokal förankring och intern samordning. Det är sannolikt relativt stora omprövningar som måste göras för att kunna ge ett mer konstruktivt stöd till en hälsosam medieekologi.

Tror du världen känner till de eritreanska journalister som sitter i fängelse de senaste 20 åren? Har du pratat om de offer de har gjort, och vad har du att säga nu?
– Vad gäller Sverige hoppas jag att Dawit Isaak som sitter fängslad i Eritrea för sina åsikter skull har blivit en symbol för kampen som pågår på många håll i världen för det fria ordet. Situationen i Eritrea har nämnts från tid till annan. Förhoppningsvis har Dawit Isaaks sak även spritts utanför Sveriges gränser.
Eritrea kan inte undgås på den globala och regionala dagordningen då landet återfinns i botten av de index som följer pressfriheten, ett land där regimen utövar absolut kontroll över all information. Vid World Press Freedom Day 2017 i Jakarta utdelades The UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom Prize till Dawit Isaak, och priset mottogs av hans dotter. På så sätt uppmärksammades Eritrea internationellt. I olika UNESCO-sammanhang har jag i mina inlägg refererat till den svåra situationen i Eritrea för journalister, författare och andra utövare inom kulturen. Sverige kan göra betydligt mer för att situationen i Eritrea ska uppmärksammas på olika agendor. Det är lätt att fattiga diktaturer som Eritrea försvinner utom synhåll om de inte ständigt omnämns med sitt rätta namn.

Har du något meddelande angående yttrandefriheten till världen och till offren i hela världen?
– Vad kan man säga när samhällsutvecklingen i världen synes så dyster som idag? Det gäller inte minst yttrandefriheten, när information och konstnärligt utövande kan vara en fråga om liv eller död i flera länder. Kanske är det dags att åter kräva ’communication rights’, som enligt forskaren Cees Hamelink ”…involve freedom of opinion and expression, democratic media governance, media ownership and media control, participation in one’s own culture, linguistic rights, rights to education, privacy, assemble, and self-determination”.
Det är av avgörande betydelse att yttrandefrihet ses i den kontexten. Yttrandefrihet är en del i en större helhet. Det handlar om en ständig kamp som måste föras och för det krävs det politisk vilja och mod.

Tack så mycket Professor Ulla Karlsson för den här detaljerad intervjun!
Tack själv Ghirmay!

Ghirmay Yohannes • 2023-05-02
Ghirmay Yohannes är journalist, poet, författare och filmskapare från Eritrea.