ጻንሒት ሓደ ሰዓት ምስ ዳዊት ኢሳቕ

ስእሊ፥ ውልቃዊ ማህደር ዮርዳኖስ ኢሳቕ

ዳዊት ኣብ 2005 ንውሑዳት መዓልታት ካብ ቤት ማእሰርቲ ኤርትራ ተፈቲሑ ነይሩ። ግርማይ ዮውሃንስ ድማ ብዛዕባ እታ ንሓጺር ግዜ ዝተራኸቡላ ኵነታት፡ ብዛዕባ እቶም ናይ ሽዑ ውዑያት ወረታትን ዘይተመለሱ ሕቶታትን ኣመልኪቱ ኣብ ሽወደናዊት መጽሔት ሊይክታን ብኸምዚ ዝስዕብ ጽሒፉዎ ኣሎ።

’መዓት ወረ ብዛዕባይ መዓት ወረ. . .’ ትብል ደርፊ ገኒናስ ኣብ ምህፋፋ ኣብ ዝነበረትሉ ግዜ እዩ።  ”ኣብ ከባቢ ዒራዒሮ ስክፍታ ዝፈጥሩ ሰባት ተራእዮምስ እቶም እሱራት ድማ ናብ ኣስመራ ቤተ-መንግስቲ ተወሲዶም ኣለዉ. . .” ዝብል መዓት ወረ። እዚ መዓት ወረ እዚ መበገሲ ነይሩዎ እዩ። ናይቲ ከባቢ ኣዛዚ ዝነበረ ሓደ ጀነራል ”ናብ ዒራዒሮ ኣይኰነን ዶ ሰብ ሃመማ ከማን ኣይትቐርብን እያ. . .” ክብል ተዛሪቡ ዝተባህለ ወረ ዘበገሶ መዓት ወረ እዩ ነይሩ። እቶም ዝተቐልቀሉ ሰባት ድማ ነታ ዝተዘርበት ትምክሕቲ ንምስባር እዮም ተቐልቂሎም ትብሃል ነይራ።

በረኻታት ሃገር ሰራዊት ሰፊሩዎ ኣብ ትሕቲ ቊጽጽር ኣእትየሞ ነይሮም እዮም። ኣስመራ ግን ዋላ’ኳ ብብርሃንን ጸልማትን ብግፋ እንተ’ጸልመቱዋ ብዝተፈላለዩ ታክቲካት ካብ ቊጽጽር ወጻኢ ትኾነሉ ኣጋጣሚታት ብዙሕ’ዩ ነይሩ። ኣብዚ ግዜ’ዚ ድማ እዩ መራሒ ሃገር ”ኣስመራ ናብ መሕከልን መሕብእን ጫካ ተቐይራ ስለ ዘላ ክትጸሪ ኣለዋ. . .” ዝብል መልእኽቲ ኣመሓላሊፉ።

 በቲ ሓደ ንጉስ ኣይኣዝዝ እዩ። በቲ ሓደ ድማ እቲ ፕረሲደንት ክሳብ ታሕተዎት ሓለፍቲ እናወረደ ይራኸብን ይተዓራረኽን ስለ ዝነበረ ኣተኲሮን ወደሳን ንምርካብ ከይኰነ ኣይተርፍን እዩ ክልተ ሰለስተ ኮነሬላት ሓፍ ኢሎም ሃፍ ኢሎም። ”ኣስመራ ከነጽርያ ኢና” ድማ እዩ ነይሩ እቲ ቴማ። ከም ዘይሓልፍ ድማ ነታ ከተማ ገማጢሎማን ኣጸልሚቶማን።

ክዱን በ ኣፈ ስላሴ ኢልና’ስኪ ንስገሮ! ብዙሕ ታሪኽ ሰኒዳ ምስኪነይቲ ኣስመራ። ምስንዳድ ዘይትኽእሎ ኩሉ ግዜ ምስናድ ጥራይ ደኣ ኰይና’ምበር ብዙሕስ ሰኒዳ! ገዛ ናይ ኣነ ዝፈልጦ ሓደ ካብ’ቶም ናይ ሽዑ ታሪኻውያን ሓለፍቲ ድማ ብምሸት ብጸልማት ንሱ ንኣስመራ የጸልምት ኣብ ዝነበረሉ ሰዓት ምዃኑ እዩ፡ ዘይተፈልጡ ሰባት ናብ ገዛኡ ኣትዮም ስድራኡ ብዀፎም፡ ኣቚሑት ገማጢሎም፡ መልእኽቲ ፈኸራ ኣመሓላሊፎም፡ እቲ ጭውነቶም ግን ንሰበይቱን ደቁን ከይተንከፉ ወጺኦም ከይዶም። ተባዕትዮ ዝጨንዉ ተባዕትዮ ተቐልቂሎም ማለት እዩ።

ብምንፋርን ዘይምንፋርን ሃመማ ኣብ ከባቢ ዒራዒሮ ዝተመከሐ ጀነራልን እቲ ገዝኡ ዝተጋሰሰሉ ኮነሬልን ድማ ብሰራዊት ተኸቢቦም ኣብ ሰላም ሆቴል ሓዲሮም።

መስርሕ ወረ ኵነታት እሱራት ዒራዒሮ ድማ ይቕጽል ነይሩ። ”እገለ ሃዲሙ፡ እገለ ኣዲሙ፡ እገለ ሓሚሙ፡ እገለ መይቱ፡ እገለ ሆስፒታል ሓሊበት ተራእዩ. . .” ዝብሉ ድማ መዓት ወረታት ድማ ይውረዩ። 
ኣብ’ዛ ፍልይቲ ቅነ’ዚኣ ግና እቲ ኻልእ ወረ ገዲፍና ማለት’ዩ ”ዳዊት ካርሸሊ ተራእዩ፡ ዳዊት እምባትካላ ሓሊፉ፡ ዳዊት ኣብ እንዳ እሱራት ሆስፒታል ሓሊበት ኣሎ፡ ዳዊት ዒራዒሮ ’ምበር ኣሎ. . . ” መዓት እዩ እቲ ዝውረ ዝነበረ ወረ።

ኣብ ከም’ዚ ዝበለ ምዉቕን ድሙቕን ወረ ድማ እዩ ኣብ 2005 ማለት እዩ ኣብ ሓንቲ ዕለት ዳዊት ኣብ ገዛ ጸኒሑኒ። ካንሸሎ ከፊተ ክኣቱ እንከለኹ ናይ ኣጋጣሚ ነገር ኣብ ማእከል ካንሸሎ ደው ኢሉ ኣብ ክሽነ ምስ ዝነበረት ሓፍቱ እዩ ዘዕልል ነይሩ። ምስ ባድላኡ ተደሪቡ ሞራሉ ሂቡዎ ዝነበረ ግርማ ርኡይ ነይሩ። ዋላ ’ኳ ከምቲ ድሒሩ ዘዕለለኒ’ሞ ዝተረጋገጸ ናይ ጥዕና ጸገም የጸግሞ እንተ ነበረ፡ ሓቦ ሓዊሱን ሓጎስ ኣበሪኹን ’ባህ ኣይበልኪ ዓለም!’ ዝዓይነቱ ምንቅስቓስ ይንጸባረቖ ነይሩዎ።

ምስ ርኣየኒ በቲ ሓደ ተሓጒሱ፡ በቲ ሓደ ግን ስክፍታ ዝዓብለሎ ስምዒት ኣብ ገጹ ይንበቦ ነይሩ። ምናልባት ደሃይ ናይ መተኣስርቱ ኣብቲ ዝነበሮ ቤት ማእሰርቲ ከሎ ይሰምዖ ነይሩ ይኸውን። ወይ ምስ ወጽአ እቲ ሓቅታት ተዓሊሉዎ ኣሎ – ከም ትሑዝ።

ናይ ስክፍታ መንፈሱን ኲነታቱን እንታይ ይትርጐም ንዓይ ርዱእ ነይሩ። ተሓቛቒፍና ድሕሪ ምስዕዓምና ተቐላጢፈ ስክፍታኡ ክቕንጥጠሉ ደለኹ። ታሕጓስ ዘበገሶ ድዩ ዋላስ ምድንጋር ዘበገሶ እዩ ኣይርድኣንን ሕቶታትና ተመሳሰልትን ተደጋገምትን እየን ነይረን። ”ከመይ ከ? ደሓን ዶ? ከሜለኻ? . . . ?” ጥራይ ይደጋገማ በቃ! እንታይ ኢሉ ኸ ክሓተኒ ንሱ? ዘሎ ሳላ ዘየሎ ዝሕተት ኣይነበረን። ሕቶታት ከነግፍሕ’ውን ኣይደለናን። ኣነ ኸ እንታይ ኢለ እየ ክሓቶ። ባሕሪ ወይ ኣብ ክራማት ገጠር ኣይነበረን ”ዘራእትን ጥሪትን ብሓፈሻ ክራማት ከመይ ኣሎ” ከይብሎ።

”ንዓኻ ምርኣይና ዓቢ ተስፋን ሓጐስን እዩ። እንቋዕ’ሞ ንስኻ ከምዚ ኢልካ ተመለስካና። እንቋዕ ንዓኻ ርኣና ዝተረፉ ድማ ከማኻ የማስሎም። ፈጣሪ ዝኣዘዘሎም ክኾዀ እዮም  ጸገም የሎን ኣጆኻ። ሎሚ መዓልቲ ዳዊት፡ ዕለተ ናጽነት ዳዊት፡ ዕለተ ሓጎስ ዳዊት እያ። ኲላትኩም ኣሕዋትና ኢኹም። ንዳዊት ሓውና ሎሚ ረኺብናዮ ኣለና ነቶም ካልኦት ድማ መዓልቶም ይሃቦም” ብምባል ስክፍታኡ ቀንጢጠሉ።

ንሱ’ውን ዝፈልጦ ኣይነበሮን። ምስኡ ከም ዘይነበሩን ኣብ መጀመርታ ኣብ መደበር ፖሊስ ከም ዝተፈላለዩን ጥራይ እዩ ዝፈልጥ። ብዛዕባ ርጡብ ኲነታቶምን ሃለዋቶምን ላዕሊ ላዕሉ ኣዕሊለዮ። ንሓደ ሰዓት ዝኸውን ኣዕሊልና ብቘጸራ ተፈላሊና። ተቛጺርኩም ኣይበለና ከም ዝብሃል ግዲ ኰይኑ’ሞ ተቛጺርኩም ግዲ ኢሉና ግን. . . ደጊምና ኣይተራኸብናን።

ኲላቶም ጋዜጠኛታት ምስ ተኣስሩ ብቐጥታ ቀዳማይ መደበር ፖሊስ እዮም ኣትዮም። ድሕሪ ናይ ኣስታት ሽዱሽተ ኣዋርሕ ጻንሖቶም ድማ እሱራት ጋዜጠኛታት ናይ መግቢ ምሕሳም ኣድማ ኣካይዶም። ኣብዛ ግዜ’ዚኣ ድማ ዳዊት ስለ ዝሓመመ ኣብ ሆስፒታል ሓሊበት ዝርከብ ናይ እሱራት ሕክምና ደቂሱ ነይሩ። እቶም ኣድማ ዝገበሩ እሱራት ናብ እምባትካላ ክወርዱ ከለዉ ዳዊት ናብ ካርሸሊ እዩ ተወሲዱ። ክሳዕ እዛ ንኽልተ መዓልቲ ተፈንዩላ ዝነበረ ግዜ ድማ ኣብ ካርሸሊ እዩ ነይሩ። ድሕሪ ክልተ መዓልቲ ደጊሙ ምስ ተወስደ ድማ ናብታ ዝነበራ ካርሸሊ እዩ ተመሊሱ። ድሕሪ ቊሩብ ናይ ካርሸሊ ጻንሖት ግን ናብ ብጾቱ ከም ዝተሓወሰ ማለት ዒራዒሮ ከም ዝተወስደ እዩ እቲ ዝውረ ወረ ዘውሪ።

ኣብ’ዛ ብዛዕባ ተፍትሽ ንዳዊት እትትርኽ ወጺኣ ዘላ ሓዳስ መጽሓፍ ግን ገለ ጌጋታት ኣሎ።  ሓደ ካብ ዋርድያታት ናይቲ ቤት ማእሰርቲ ነጊሩኒ ከም ዝብሎ፡ ”ዳዊት ድሕሪ ዳግማይ ማእሰርቱ ማለት ኣብ 2005 እዩ ናብ ካርሸሊ መጹኡ” እዩ ዝብል። ዳዊት ግን ክሳዕ 2005 ብርግጽ ኣብ ካርሸሊ ነይሩ። ናይ ምንባብ፡ ሬድዮ ናይ ምስማዕን ናይ ምጽሓፍን ዕድልን ገለ ምትሕብባርን’ውን ነይሩዎ። መጽሓፍ ከም ዝተርጐመ’ውን ኣዕሊሉኒ።

ክፍኖ እንከሎ ውዱእ ምፍናው ማለት ጠቕሊሉ ከም ዝተፈነወ እዩ ካብ ዳዊት ጀሚርካ ኲሉ ሰብ ዝነበሮ ርድኢት። ንሱ ካብ ጀመረ ካልኦት’ውን ተስፋ ኣሎዎም ብምባል ካብ ሽዑኡ ጀሚሮም መዓልቲ ምፍቃድ ዝጀመሩ ብፍላይ ወገን ግዳያት ኣይተሳእኑን።

ቃላት ሰብኣይ ከምኡ ብምድጋምን ብኽፍኣት ግብሩን ዝልለ ሕጂ ከምዚ ኸማይን ማዕረይን ’ስደተኛ’ ዝብል ስም ከይተሰከመን እንከሎ ማለት’ዩ፡ ዓሊ ዓብዱ ገባርን ሓዳግን ኣብ ዝነበረሉ ግዜ ተሓቲቱ፡ ”ንሕክምና እዩ ተፈንዩ ነይሩ ሕክምናኡ ወዲኡ ድማ ናብ ሰፈሩ ተመሊሱ” ክብል እዩ መሊሱ።

”ዳዊት ከምዚ ተመሊሱ ኣትዩዎ ዘሎ ተመሊሱ ናይ ምፍታሕ ተኽእሎ ኣይሰኣኖን እዩ” ክብሉ ዘይመስል ዝገመቱ ’ውን ኣይተሳእኑን። ”ዝነቐጸን ዝቐበጸን ሓደ!” ዝብሃል ምስላ ክትርጐም ኢሉዎ ግዲ ኰይኑ ግን፡ ”ዳዊት ዒራዒሮ ግዒዙ” ዝብል ወረ እያ ሰሚዓ እዝነይ።

ዘይመስል ሓሳብ ወይ ሕቶ ዘቕረቡ’ውን ኣይተሳእኑን። ኣብ ሰሜናዊ ክፋል ናይ’ዛ ሃገር ካብ ዝርከባ ከተማታት ኣብ ሓንቲ ከተማ ንሓንቲ ሽወደናዊት ምስ ወዳ ብኻራ ቀቲሉዋ ንሕልፈት ዝተፈርደ ኤርትራዊ ኣሎ። ጸሓፊ ናይ’ዛ መጽሓፍ ጋዜጠኛ ማርቲን ድማ ንዳዊት ምስ እዚ ሰብ’ዚ ’ናይ እሱራት ምቅይያር ክግበር’ ዝብል ሓሳብ ናብ ክልቲኦም መንግስታት ማለት ናብ መንግስታት ኤርትራን ሽወደንን ምቕራቡ ምስ ፋንታዝያ ቈጺረሉ።

ኣብ ዘለኻዮ ሰላም ዳዊት!

ግርማይ ዮውሃንስ • 2022-11-29
ግርማይ ዮውሃንስ ኤርትራዊ ጋዜጠኛ፡ ገጣሚ፡ ደራስን ፊልመኛን እዩ።


ሊክታን ኣብ መንጎ ቋንቋታት ዝግበር ርክብ ፍሉይ ተገዳስነት ዘለዋ ብዙሕነት ቋንቋታት እትገልጽ ባህላዊት መጽሔት እያ። "ስነ-ጥበብ ንኹሉ" ዝብል መሰረት ብምግባር፡ ብዛዕባ ስነ-ጥበብ፡ ባህልን ብዙሕነት ቋንቋታትን ንጽሕፍ። ብፖለቲካውን ሃይማኖታውን መዳይ ዘይተኣሳሰሩን ንክፍሊ ምልላይ ስነ-ጥበብ(Konstfrämjandet Västmanland) ቨስትማንላንድ(Västmanland) ከም ዋና ጌርና ብዘይሻራነት ንዓዪይን ኢና። ርኸቡና

En timme med Dawit

Dawit Isaak. Foto: Privat folder av Yordanos Isaak

Under 2005 släpptes Dawit Isaak under några dagar från fängelset i Eritrea. För Lyktan skriver Ghirmay Yohannes om det korta mötet med honom, och om alla rykten och frågor som inte fick något svar.

Det var 2005. Nyheterna på den tiden var mycket heta. Nyheterna handlade om de gripna tjänstemännen och journalisterna.

”Någon flydde, någon insjuknade, någon gick i hungerstrejk, någon dog, någon gick och hamnade på sjukhus …” Det var vid en tid då rykten gick.

”Vi såg Dawit i Carsheli fängelse!”, ”Dawit är i Embatkala fängelse!”, ”Vi såg Dawit i häktet!”, ”Nej! De tog honom till Ela-iro -fängelset …” Det ryktades mycket.

Jag fick veta att Dawit hade släppts från fängelset medan de heta ryktena gick. Jag skyndade mig till Dawits hus, öppnade dörren och fann nyheten sann. Dawit och jag möttes ansikte mot ansikte på verandan. Han stod och pratade med sin syster som lagade en måltid i köket.

Klädd i ull pryddes han av majestät och glädje. Även om han senare berättade att han led av dålig hälsa, högt blodtryck och hjärtattack, höll han modet uppe.
När han såg mig öppna dörren, blev han glad. Han hade kanske fruktat att han skulle bli störd av frågor om sina medfångar, särskilt om min bror. Men vem kunde veta om han hade hört talas om dem medan han satt i fängelset? Kanske hade någon berättat för honom hur och var de andra är.

Det kan saknas information i fängelset. Så snart han släppts därifrån: ”Någon är död, det ryktas att någon blev galen.” Kanske mådde han dåligt på grund av det han hört från okända källor. Ibland leder ryktena och analysen till någon verklighet. Jag antar att han hade hört dåliga nyheter, om min bror i synnerhet. För de skildes inte mycket åt. De diskuterade och diskuterade, de hade många frågor och många svar. Så kanske tålde han inte de dåliga nyheterna och de smärtsamma ryktena.

När jag kom förstod jag vad som störde honom. Så jag överlade snabbt med mig själv. Jag förstod hans känslor och lovade att avlasta honom. Efter att vi kramat om varandra förändrades situationen. Vi utbytte varma hälsningar. Vi började prata och fråga om hur vi hade det. De flesta orden var dock desamma.

”Hur är läget? mår du bra? Hur mår du, hur är livet? . . . ” Vi upprepade orden om och om igen. Det var som om han pratade med oss båda, oavsiktligt. Vi verkade inte vilja ställa några fler frågor.

”Vad då? Hälsa? Hur är det med familjen? Hur mår du? . . . ” Jag trodde att han kanske var upprörd över ryktena han hört efter att han släppts.

”Jag var i Carsheli fängelset. Från början till nu” sa han och såg mig i ögonen. Jag förstod vad han menade. Nu förstod jag situationen till fullo och var säker på vad som störde honom. “Oroa dig inte, Dawit! Idag är din dag av glädje och frihet. Vi är glada för din skull. Jag är så glad att se dig. Bra gjort! Ditt frisläppande är ett stort hopp för oss. Det kommer att vara en källa till hopp och moral för andra. Vi ser fram emot dagen av lycka och frihet för de andra.” Jag lindrade bördan.

Han visste ingenting. Bara att de hade gripits tillsammans. De var i polisstationen tillsammans, för sista gången. De separerades där. Dawit till sjukhuset och de andra till en annan plats, eftersom de hungerstrejkade.

Jag pratade med honom om deras situation. Efter att han bara lyssnat på mig ropade han:
”Det är konstigt! Det har gått 4 år. Vi kan inte säga något!” Sa han och blev tyst igen. Jag diskuterade olika frågor, andra saker än fångarna, som ett sätt att bryta tystnaden och befria honom från ångest. Efter att ha pratat i en timme sa jag hejdå till nästa dag, eftersom andra gäster hade kommit. Jag sa hejdå och gick.

Alla journalister häktades på den första polisstationen. Efter att ha suttit kvar där i sex månader, gick de i hungerstrejk. Vid den tiden var Dawit dock sjuk och behandlades på ett sjukhus. Efter att journalisterna gått i hungerstrejk togs Dawit direkt till Carsheli-fängelset när hans hälsa förbättrades.
Han satt fängslad där fram till 2005. Från början, från 2001 till 2005, var Dawit faktiskt med i ”Carsheli fängelse”. Två dagar efter att han släppts fördes han direkt tillbaka dit.

Dawit själv berättade för mig att han hade möjlighet att läsa, lyssna på radio och skriva något. Han berättade att han hade översatt en bok. När han släpptes 2005 trodde och tänkte många att han släppts för gott. De trodde aldrig att han kan skulle föras bort igen. Dawit förstod också det. Det var många som väntade och räknade dagarna och sa: ”Om Dawit släppts kommer de andra också släppas fria.” Jag hoppades inte ens till tio procent, för jag vet vad de gör och vilka slag av personer de är.

Jag trodde att Dawit hade släppts under press från den svenska regeringen. Men strax före vårt möte nästa dag: ”Dawit greps igen!” Problemet var att tro på det!
Ali Abdu, den tidigare informationsministern, som är känd för att ständigt upprepa presidentens ord, intervjuades av VOA News Service. Ali Abdu sa i intervjun: ”Han släpptes för medicinsk behandling i två dagar. Nu har han avslutat sin behandling, återhämtade sig bra och är tillbaka i fängelset.”

Frid vare med dig var du är Dawit.

Ghirmay Yohannes • 2022-11-29
Ghirmay Yohannes är journalist, poet, författare och filmskapare från Eritrea.