Sámi artisttat moitet Ruoŧa Radio

Sara Ajnnak. Govvejeaddji: press

Čuojahuvvo ila unnán sámi musihkka Ruoŧa Radios. Dan oaivvilda earret eará sámi artista Sara Ajnnak gii atná ahte sámi musihka binnudit.

– Sámit leat Ruoŧa álgoálbmogat ja galggašii leat oassi majoriteahttakultuvrras nu maid Ruoŧa Radios, meidne son. Muhto Ruoŧa Radio musihkkahoavda Anna-Karin Larsson gal biehttala kritihkkii ja oaivvilda ahte sullasaš moaitámuš ovdanbukto makkár lávlluid sin fal čuojahit.

Artistta Sara Ajnnak lea máŋga jagi rahčan váldit ruovttoluotta su eatnigiela, Ubmejesámegiela. Sutnje lea lávlun leamaš okta vuohki dan dahkat. Su rahčamušas lea almmuhan njeallje álbuma viđa jagis. Ollu lávlagat leat ubmejesámegillii muhto son seaguha maiddai ruoŧa ja eaŋgalasgiela. Muhto gullat su lávlluid Ruoŧa Radios lea leamaš stuorit hástalus.
– Lea váttis motiveret joatkit jus diehtá ahte lávlluid eai čuojat rádios. Jus lávllut eai gullo rádios ja du musihkka ii čalmmustahttojuvvo Public Service dahje eará mediain de eaige guldaleaddjit dieđe ahte mon gávdnon ja sin eai ge dieđe liikojit go mu musihkas. Radios lea stuora váikkuhus, dadjá Sara Ajnnak.

Son leai nominerejuvvon Grammis bálkkašupmái 2019 ja mannan jagi vuittii álbumain “Gulldalit” Álbmot ja máilmmimusihkkagállás. Su álbuma nammaduvvui mannan jagi álbumaid luohkás, ”årets utgåva”. Muhto goitge de lea hárvvibut go Ruoŧa Radio čuojaha su lávlluid. Son muitala ahte lea váttis beassat mielde čuojahanlisttuide vaikko fal lea almmuhan 50 lávlaga njeallje jagis ja su manager lea sádden juohke ovtta Ruoŧa Radioi.

– Dát váikkuha maid sámi artisttaid, sin geat čállet musihkka ja musihkkariid vejolašvuođaide doallat konsearttaid. Buot lea čadnon oktii, jus gullot ja oidnot de gávdnot ja dalle diŋgojit du vai beasat čuojahit. Mu oaidnu lea ahte dás lea sáhka struktuvrralaš oaidnemeahttunvuođas gos sis geas lea ovddasvástádus sáhttet čiehkádit “guldaleddjiid” duohkái ja dat dovdu hui váivi, dadjá Sara Ajnnak.

Ruoŧa Radio musihkkahoavda Anna-Karin Larsson muitala ahte sin oččot ollu jearaldagaid musihkkaid birra ja sin geahččalit válljet daid buoremus lávlagiid, maid publihkka háliida:
– Mii čuojahit musihka maid olbmot ráhkistit. Mii geahččalit seaguhit vai čuojahit dan buoremus musihka mii lea relevánta midjiide. Muhto dávjá geavvá nu ahte olbmot atnet min čuojahit ila unnán muhtinlágán musihka ja ila ollu earálágán. Lea váttis čuojahit buot musihka maid juohkehaš háliida, dadjá Anna-Karin Larsson.
Son muitala maid ahte Public-Service fitnodat ii rehkenaste man ollu sámemusihkka čuojahuvvo. Muhto sin fitnodaga policys čuččo ahte 40 proseantta musihkaš galgá leat Ruoŧa musihkka.


Anna-Karin Larsson. Govvejeaddji: Micke Grönberg/Ruoŧa Radios

Statistihkka maid Ruoŧa Radio lea heivehan Lyktanii vuoseha ahte P4 ja P3 guldaleaddjit Ruoŧas gullet unnán sámemusihkka. Maŋemus golbma ja bealle jagis leat Sofia Jannok, Jon-Henrik Fjällgren, Maxida Märak, ja Sara Ajnnak lávllut čuojahuvvon 910 geardde. Dain čuojahedje Jon-Henrik lávllut 555 geardde. Eanas oassi dain lávlluin, 90 proseantta, gullojedje báikkálaš P4es kanálain.

Muhto jus guldala SR Sámerádio de gal geardduhuvvo dat lohku logiin. Dasa gal liiko Sara Ajnnak muhto son ii hálit dušše leat sámi artistta ja dušše gullot sámi sáddagiin go dalle eai beasa earát Ruoŧas gullat su musihkka. Son háliida dan sadjái ahte sámi artisttat galget oaččut saji Ruoŧa Radio stuorit fálaldagas:
– Buohkat hirpmástuvvet go gullet sámemusihka rádios. Dat lea dušše sámi álbmotbeaivve go mun sáhtán guldalit P4 riikasáddagiid ja jurddašit wow, dat čuojahit min lávlluid. Mun moaráhuvan ja dovdu nu issoras heittohin ahte mii lávllut ráddjejuvvojit Ruoŧa Radio sáddagiin, nu ahte gullojit dušše ovtta beaivvi jagis. Dat lea dohkketmeahttun, dadjá Sara Ajnnak ja joatká:
– Sámi kultuvra lea Ruoŧa oktasaš kultuvra. Dat lea váttisvuohta jus min lihccot go min válljet dahkat sámemusihkka.

Statistihkka vuoseha maid ahte Sara Ajnnak lávllut leat gullon riikaviidosaččat 14 geardde golbma ja bealle jagis.
Ruoŧa Radio musihkkahoavda Anna–Karin Larsson čujuha dasa ahte almmuhuvvo erenomáš ollu musihkka. Ja meinnet čuojahit sámi musihka álbmotbeaivvi lea lunddolaš vuohki čalmmustahttit beaivvi:
– Mii čuojahit musihka mii lea buorre ja maid min guldaleaddjit háliidit. Guovvamánu guđat beaivvi háliidit ávvudit sámi musihkka veháš erenomážiid. Mii čuojahit dávjjimusat sámi lávlluid dalle.

Ja dan jearaldahkii manin sámi musihkka gullo nu unnán Ruoŧa rádio riikasáddagiin ja báikkálaš P4es kanálain vástida son ná:
– Sin leat erenomáš čeahpes artisttat. Váivi go nu dovdet. Min eat kvotere sámi musihkka eatge eará ge. Mun ipmirdan ahte sáhttá atnit dan. Ollosiin leat sierra beroštumit.

Ruoŧa Radio statistihkka vuoseha maid ahte Jon–Henrik Fjällgren oasálastin Melodifestivalen mearkkašii ahte su lávllut gullojedje eanet rádios. Muhto maŋŋel 2019 lea sámi musihkka gullogoahtán unnibut P4 – ja P3is. Tore Wilhelmsson lea musihkkaredaktevra davimus P4es kanálaide. Son čilge ahte Jon–Henrik ii leamašan seammá áigeguovdil maŋemus áiggi. 
–Jon-Henrik lávlluid mii leat čuojahan ollu ovdal eandalii Jämtlanddas, go son lea nu áigeguovdil. Dál lea leamaš oalle jaska su birra, dadjá Tore Wilhelmsson.

Muhto dasa ii mieđa Jonas Pettersson gii bargá Jon-Henrik Fjällgren ovddas.
– Ahte Jon ii leamaš áigeguovdil gal lea dušši sáhka. Son lea almmuhan eanet lávlluid go goassige ovdal, čállá son meiles ja čujuha dasa ahte Jon-Henrik lea leamaš mielde sihke TV4es prográmmas Stjärnornas Stjärna ja almmuhan girjji ja lávlluid Mountain Dance ja Hold Your Head High.

Ruoŧa Radio statistihkka vuoseha ahte P3 ja P4 riikkaviidosaš ja báikkálaš sáddagiin 2020 gulluide daid njeallje namuhuvvon artisttaid musihkka oktii, guokte ja bealle jándoris. Dahje obbalohkái 138 geardde diibmá. Dán jagi vuosttas viđa mánus gulluide sin lávllut oktii golmma jándoris.
Vaikko fal Youtube, Spotify ja TikTok ja eará sosiála mediat lea deaŧalaččat de Sara Ajnnak dadjá ii leat mihkkege mii časká gullot Ruoŧa Radio riikasáddagiin. Loahpaloahpas dat mearkkaša erenomáš ollu muitala son:
– Got galgá nuoraid movttiidit lávlut sámegillii jus fertet eará gielaid geavahit jus galgat gullot. Dat ii lea buorre. Diehttelas sáhttá leat sámi artistta ja válljet lávlut ruoŧagillii dahje eaŋgalašgillii muhto juostá ferte maid gielas leat árvu.

Anna-Karin Larsson ii gal oainne makkárge rievdadusaid sámi musihkka hárrái lagamus áiggi vai válddášii stuorit saji P3 -ja P4is
– Mii eat vállje eatge vállje eret musihkkariid álgovuolggasaji dihte. Lea buorre musihkka muhto Beyoncé lea maid čeahppi.

Lars-Ola Marakatt • 2021-08-31
Lars-Ola Marakatt lea multimediajournalistta ja jorgaleaddji Gironis. Son lea bargan Ruoŧa Radio Sámeradios 20 jagi muhto jođiha odne iežas doaimma.


Lyktan lea máŋggagielat kulturčálus. Mis lea erenomáš beroštupmi gielladeaivvadeapmái. Vuolggasaddji lea “dáidda buohkaide”, ja čállosat leat dáidaga, kultuvrra ja máŋggagielalašvuođa birra. Mii leat politihkkalaččat- ja oskkolaččat sorjjasmeahttumat ja lea friddja dáiddaovddastus Vestmanlánddas mii lea váldoeaiggát. Váldde oktavuođa

Samiska artister kritiska mot Sveriges Radio

Sara Ajnnak. Foto: pressbild

Det spelas för lite samisk musik på Sveriges Radio. Det anser bland annat den samiska artisten Sara Ajnnak som tycker att samisk musik förminskas.

– Samerna är Sveriges urfolk och borde vara en del av majoritetskulturen så även på Sveriges Radio, säger Artisten Sara Ajnnak. Kritiken tillbakavisas dock av Anna-Karin Larsson, musikchef på Sveriges Radio. Hon menar att många liknande klagomål framförs oavsett vilka låtar de spelar.

Sara Ajnnak har sedan några år tillbaka kämpat med att återta sitt modersmål, Umesamiskan. Ett av sätten har varit att själv sjunga på sitt modersmål. Kampen har resulterat i fyra album på fem år. Många av låtarna är på just umesamiska men hon blandar även med svenska och engelska. Men att få sina låtar spelade på Sveriges Radio har varit en ännu svårare match.

– Det är svårt att motivera sig att fortsätta om man vet att låten inte spelas på radio. Om dina låtar inte spelas i radio eller din musik inte uppmärksammas av vare sig public service eller andra medier får inte heller publiken reda på att den finns eller om de ens gillar musiken. Radio har stor genomslagskraft, säger Sara Ajnnak.

Sara Ajnnak var grammisnominerad 2019 och i fjol vann hon pris för sitt album ”Gulldalit”, som utsågs till årets utgåva på Folk & Världsmusikgalan. Men trots det upplever hon att hennes låtar knappt spelas på Sveriges Radio. Hon berättar att det är svårt att komma med i någon playlist, trots att hon släppt 50 låtar på fyra år och hennes manager skickar dem till SR.

– Det här påverkar också samiska artister, låtskrivare och musikers möjligheter att spela livekonserter. Allt hänger ihop, hörs du och syns du så finns du och då får du som artist fler bokningar av spelningar. Som jag ser det handlar det om ett strukturellt osynliggörande där ansvariga kan gömma sig bakom ”lyssnarna” och det känns skittråkigt, säger Sara Ajnnak.

Anna-Karin Larsson som är musikchef på Sveriges Radio, berättar att de får många frågor kring musiken och försöker välja de bästa låtarna, låtarna som publiken vill ha:
– Vi spelar musik som folk älskar. Vi försöker välja den bästa blandningen. Musik som är relevant för oss. Men ofta är det folk som tycker att man spelar för lite av någon musik och för mycket av annat. Det är svårt att spela all musik som alla vill ha, säger Anna-Karin Larsson.
Hon berättar även att Public-service företaget inte mäter hur mycket samisk musik som spelas. Men i företagets musikpolicy står det att 40 procent av musiken ska vara svensk.


Anna-Karin Larsson, områdeschef Musik Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio

Statistik som Lyktan fått av Sveriges Radio visar att lokalradiolyssnare och de som lyssnar på rikssändningar i P4 och P3 får höra få samiska låtar. De senaste tre och ett halvt åren har de fyra mest framträdande samiska artisterna Sofia Jannok, Jon-Henrik Fjällgren, Maxida Märak och Sara Ajnnak totalt spelats 910 gånger. Av de 910 spelningarna stod Jon-Henrik för 555 stycken. Den absoluta majoriteten, närmare 90 procent av spelningarna, sker i de lokala P4 stationerna.

Lyssnar man däremot på SR Sameradions utbud multipliceras siffran med mer än tio gånger. Det tycker Sara Ajnnak är bra men hon vill inte se att hon som samisk artist hamnar i ett fack som innebär att hennes musik nästan bara hörs i samiska sändningarna och att rikspubliken inte får höra samisk musik. Hon vill att samiska artister ska få ta plats i Sveriges Radios hela utbud:

– Alla blir förvånade när de hör samiska låtar spelas i radio. Det är enbart 6 februari, på den samiska nationaldagen, som jag kan lyssna på P4 Riks och tänka wow, det är våra låtar som spelas. Det är frustrerande och känns så himla taskigt att vi begränsas till en dag per år då våra låtar får finnas på Sveriges Radio. Det är under all kritik, säger Sara Ajnnak och fortsätter:

– Det samiska hör till Sveriges gemensamma kultur. Det är ett problem om man blir exkluderad för att man väljer att göra samisk musik.

Statistiken visar att hennes låtar hörts 14 gånger på tre och ett halvt år i SR:s rikssändningar.
Sveriges Radios musikchef Anna-Karin Larsson hänvisar till att det släpps otroligt mycket musik idag. Och syftet med att spela samisk musik under nationaldagen är att på ett naturligt sätt uppmärksamma dagen:
– Vi spelar den musik vi tycker är bra och vår publik tycker är bra. Den 6 februari vill vi hylla samisk musik lite extra. Vi spelar oftast samiska låtar då.

På frågan om att samiska artister som Sara Ajnnak, bland flera, anser att det hörs för lite samisk musik i Sveriges Radio, och vad hon anser om det svarar Anna-Karin Larsson:
– De är fantastiska artister. Synd att de upplever det så. Vi har inte kvoter på samisk musik eller något annat för den delen. Jag förstår att man kan tycka det. Många har särintressen.

Statistiken från Sveriges Radio visar att Jon-Henrik Fjällgrens medverkan i melodifestivalen drog upp statistiken för samisk musik. Men efter hans senaste medverkan 2019 har statistiken över samiska låtar i P4 och P3 dalat. Tore Wilhelmsson som är musikredaktör för P4:s nordligaste kanaler förklarar det med att Jon-Henrik inte varit lika aktuell senaste tiden.
– Jon-Henrik har vi spelat mycket tidigare då han var mycket aktuell, framförallt i Jämtland. Just nu har det varit ganska lugnt runt honom, berättar Tore Wilhelmsson.

Det tillbakavisas av Jonas Pettersson som jobbar som manager åt Jon-Henrik Fjällgren.
– Att Jon inte varit aktuell är ju rent skitsnack. Han har givit ut singlar och musik mer än någonsin tidigare, skriver han i ett mejl och hänvisar till att Jon-Henrik varit med i både Stjärnornas Stjärna på TV4, givit ut en egen bok och singlarna ”Mountain Dance” och ”Hold Your Head High”.

Statistiken från SR visar att P3 och P4 både riks och lokalt under 2020 spelade de fyra artisternas låtar en gång på två och ett halvt dygn. Eller totalt 138 spelningar. Och sett till årets fem första månader har deras låtar hörts 51 gånger på fem månader. Eller en gång på tre dygn.
Även om Youtube, Spotify och TikTok och andra sociala medier är viktiga plattformar för bland andra Sara Ajnnak så är det inget i jämförelse med att få höras i rikssändningar på Sveriges Radio. I slutändan betyder det jättemycket enligt Sara Ajnnak som säger:
– Hur ska man få unga att satsa på samisk musik om du måste gå till ett annat språk för att bli spelad. Det är inte bra. Visst man kan ju vara samisk artist välja sjunga på svenska och engelska men någonstans måste språket vara värt någonting.

Musikchefen på Sveriges Radio Anna-Karin Larsson har ingen förändring i sikte som skulle få den samiska musiken att ta mer plats i P3 och P4.
– Vi varken väljer eller väljer bort på grund av musikens ursprung. Den musiken är verkligen bra men Beyoncé är också bra.

Lars-Ola Marakatt • 2021-08-31
Lars-Ola Marakatt är multimediafrilansjournalist och översättare i Kiruna. Han har jobbat på Sveriges Radios samiska redaktion i 20 år.


Lyktan är en flerspråkig kulturtidskrift med ett särskilt intresse för mötet mellan språk. Med utgångspunkt i ”konst för alla” skriver vi om konst, kultur och flerspråkighet. Vi är politiskt och religiöst obundna och drivs fristående med Konstfrämjandet Västmanland som huvudman. Kontakta oss