الجمال وفلسفة التأمل متحف الفن الحديث، فيستروس

Pressbild

دعوة للعودة إلى الطبيعة باسلوب سويدي بامتياز. تزور الفنانة تماضر إبراهيم من ليكتان ”معرض عن الطبيعة” في متحف فاستيراس للفنون وتشاهد معروضات تستحقها الطبيعة.

باقة كبيرة من الأعمال الفنية، شكّلت معرضاً متميزا في متحف الفن الحديث في فيستروس، المعرض بعنوان (مفاهيم الطبيعة) يشارك فيه عدداً من الفنانين ممن احتفوا بالطبيعة على امتداد مئتي عام حتى يومنا هذا، صنفت تجاربهم حسب تنوعها في مدارس فنية مختلفة، حملت تيارات تواكب تطلعات الذائقة الفنية والجمالية لأجيال متعاقبة، مستخدمين فيها تقنيات مختلفة ترصد عشوائية المشهد الطبيعي خياليا كان أم حقيقة.
يمثل المعرض دعوة للحياة وعودة الى جمال الطبيعة، جاءت الأعمال باذخة في الوانها وافكارها، بثت البهجة من صلب الطبيعة البكر بمناظرها وجمالها وموجوداتها وجوّها، جسدها الفنان وابدع في نقلها من عصور مختلفة، وبدا كل فنان متأثرا بعصره وظروفه وثقافته واتجاهه الفني، فحضرت جليّة المدرسة الانطباعية، وهناك الواقعية والكلاسيكية، ولم يخلُ المعرض من الأسلوب المعاصر وفن الأداء، حقيقة حمل المعرض تنويعاً محبباُ، وكان موفقاً في الانتقاء الفني التاريخي للأعمال، وموفقاً في طرح فكرة المعرض كذلك اسلوب الطرح، فمن خلال هذه العودة المميزة للطبيعة كان في الأعمال مكاشفةّ لما اقترفت يد الانسان بابتعاده عن الطبيعة وبتعريضها للضرر والإهمال، كان المعرض خطابا بصريا استثنائيا بكل ما فيه، وحقق الهدف الجمالي في تصوير الطبيعة.

روّاد في أحضان الطبيعة

كارل يوهان ١٨١١:
صاحب لقب ”والد لوحة المناظر الطبيعية السويدية”، وهو الفنان الأكثر نموذجية في الرسم السويدي والذي انحدر من أسرة فنية عريقة، يعرض المتحف من مقتنياته عملاً جميلاً للفنان يوهان تميٌز العمل بالرومانسية الواقعية التي تفرٌد بها الفنان آنذاك في هذا العمل كان الاهتمام بتفاصيل الطبيعة الهادئة التي تغلب عليها الإضاءة المسائية، حيث تنسدل إضاءةً ساطعةً من أعلى اللوحة الى أسفلها و يتلاشى الضوء تدريجيا غائراً في عتمة استقرار القاعدة، كذلك الألوان فقد انسجمت على كامل اللوحة بتأثير عام لدرجات اللون البني والذهبي، أيضاً كانت أكثر عتمة في القاع تأكيداً لاستقرار اللوحة، وبذلك استخدم الفنان الانسجام بين الضوء واللون واستطاع إخفاء ملامح الشخصيات المتحركة أسفل اللوحة، تأكيداً منه أنها على هامش فكرة العمل.

آرفيد موريتس لينديستروم ١٨٤٩/١٩٢٣ فيستمانلاند:
بإمعان وعذوبة ودقة زين الفنان أعماله، فعكس جمال المعاني والخفايا التي تسرّها الطبيعة البكر، بدت اللوحة بحسن بنائها رصدا دقيقا يسرد قصصاً ملحميةً جُمعت فيها عناصر الطبيعة المختلفة، وامتزجت ألوانها بلمسة خبيرة بفنون الضوء واللون وتوزيع الكتلة، على مساحة عين الطائر التي اشتهر بها.

هيلمير أوسلوند ١٨٦٦/١٩٣٨ سوندسفال:
عاش الفنان في القرن التاسع عشر حين لاحت بذور الحداثة، وهذا ما يبرر الاسلوب التعبيري الذي اعتمده في تركيب سطوحه الزخرفية التي التوت عليها خطوط واسعة، ومساحات لونية متناغمة ومعبًرة، ليشكٌل منظرا دراميا يحاكي جمال الطبيعة ويعبٌر عن مكنوناتها الرهيبة.

الفن لغة إنسانية مشتركة
لا تعترف بحدود أو حواجز أو أزمنة

تومي هيلدينج ستوكهولم ١٩٥٤:
يقدم منظراً طبوغرافياً، حيث أدخل العمارة في التشكيل، وجاء موضوع الرسم في موقع طبيعي ومحدد مع التكوين الكلاسيكي، الفنان بمفهومه يقدم الطبيعة البكر مع الحضارة الآنية، يهتم بتكوين جيد ومتوازن، ويرى أن الضوء من أهم عناصر اللوحة إذ يبدو هنا مدروسا ومنمقا.

باتريك كارلستروم ١٩٦٤ أوبسالا:
ينطلق باتريك من اهتمامه الأساسي بالعلاقة بين الشكل والقوة والسلطة واعتقاده بعدم وجود شكل مجرد آو صورة محايدة، سواء في الفن أو المجتمع، ويقدم من أرشيف التصوير الفوتوغرافي اعمالاً توحي بالهدوء، ولكن بعناوين مختلفة ذات أبعاد تخدم المضمون بأسلوب مفاهيمي لقوة الشكل، مؤكداً أن الصور الواقعية لجبال الألب السويسرية الراسخة في الطبيعة، سوف ترمز للاستقرار والنجاح والقوة، كما ترمز للسلطة وكيفية تجسيدها بصريا ومكانيا أيضاً.
يربط الفنان صوره الطبيعية باللغة الرمزية التي غالبًا ما تستخدم في شركات الاتصالات.

يمتد الفن جسرا بين الشعوب والأمم
وسيلة للتغيير عندما يكون في الطريق الصحيح

ماي ليند ١٩٧٢:
تقدم عملا تأملياً يرصد الطبيعة، بأسلوب كلاسيكي، تهتم الفنانة بالمادة والايقاع والتفاصيل وأيضا الحوار مع الجمهور حيث يمكن للمشاهد أن يعيش داخل المشهد ويواجه موقفه ومساحته فيما يتعلق بالزمان والمكان والنظام البيئي.

سارة فيدي اريكسون ١٩٨٣:
استخدمت الفنانة تقنية الرسم الزيتي على القماش بواسطة ريشة البجع، وقدمت استعارات بصرية لتجارب اللاوعي، اختارت تجربتها البصرية بعناية، وجعلتها صندوقا لأرض اسطورية مرتبطة بقوى الظلام، فالزنبق يطفو على سطح مائي كالمرآة يخفي تحته عالم سفلي، وبالقرب من اللوحة توجد أعداداً من أعواد ريش البجع، الكائن الاسطوري الذي استخدمته الفنانة.
البيئة مُختارة بعناية كبيرة ودراسة للمناطق المحيطة بها، حيث يعدّ التصوير والأداء جزءا مهما من إنشاء العمل، .

انجيلا إيرمان ١٩٨٥ كالمار:
عبر مشاركتها في المعرض قدمت عملا مرتبطا بالمفاهيم الفلسفية، والثقافية، والسياسية، والاقتصادية، وبمخاطبة جمهور المعرض، فقد اعتمدت على فن الأداء من خلال العلاقة بين الشخص والطبيعة، حيث قدمت عملها موثقا بفيديو أدائي لمخروط الصنوبر الذي رمى بذوره على طول الطريق أثناء هجرة شجرة التنوب (أو شجرة عيد الميلاد) من شمال السويد الى جنوبها، ذلك عندما تراجع الجليد قبل ١٠٠٠٠ عام.
لقد أتقنت الفنانة عملها فنيا وثقافيا، حيث جاء متسللا الى القلب ومحببا، نقرأ فيه رسالة انجيلا التي توضح علاقة العالم البشري بالعالم الحيواني وبعوالم الغابات.

شارك في المعرض بيورن لارسون ، آي سي ٩٨، ماي ليند ، باتريك كارلستروم ، إنجيلا إيرمان ، ريتشارد جوهانسون ، ريبيكا فارينشتاينر وستيفان كليس، سارة-فيديو إريكسون وناياب إكرام.

أخيراً: إن معرض مفاهيم الطبيعة دعوة صريحة للعودة الى البيئة الطبيعية، واكتشافها مرة أخرى، والتقرًب من منبع الجمال النقي الذي الّهم كل المبدعين ولكن أبعدتنا عنه الحداثة بمعاملها ومصانعها وأشغالها، لقد تميز المعرض بالفكرة وطريقة اختيار الأعمال وتنوعها، فأعاد للطبيعة رونقها وهيبتها، تستحق الطبيعة هذا العناء وخاصة الطبيعة السويدية المتميزة التي عكست جمال البلد بغاباتها وبحيراتها ونقاء جوها.

تماضر إبراهيم • 2020-06-22
تماضر إبراهيم صحفي وفنان وكاتب سيناريو تلفزيوني ومسرح أطفال ، تكتب عن الثقافة بشكل عام ، مع التركيز بشكل خاص على الفن.


ليكتان هي مجلة ثقافية متعددة اللغات تهتم بشكل خاص بالتلاقي بين اللغات، نكتب فيها عن الفن والثقافة وتعدد اللغات من منطلق (الفن للجميع). نحن نعمل بشكل مستقل وإدارة مستقلة بعيداّ عن السياسة والدين، بالتعاون مع منظمة الترويج الفني، مقاطعة فاستمنلاند. اتصل بنا

Skönhet och betraktandets filosofi

Pressbild

Lyktans Tamador Ibrahim besöker ”Föreställningar om naturen” på Västerås konstmuseum och ser en utställning som naturen förtjänar.

Under titeln ”Föreställningar om naturen” har Västerås konstmuseum samlat en mängd konstverk av konstnärer som hyllat naturen under de senaste två hundra åren. Konstverken har valts ut från flera olika konstriktningar vars estetik har fortsatt att tilltala senare generationer även långt efter det att verken skapades. Konstnärerna bakom verken har använt sig av olika tekniker för att betrakta naturens orörda och autentiska landskap, antingen som fantasi eller som verklighet.
Utställningen är en inbjudan till livet och till att återvända till naturens skönhet. Konstverken är fulla av färger och idéer och från hjärtat av den orörda naturens landskap, skönhet och atmosfär sprids en känsla av glädje till betraktaren. Konstnärerna har med skicklighet gestaltat naturen och lyckats förmedla den från olika historiska perioder. Varje konstnär har påverkats av sin tid och dess omständigheter och kultur, liksom av den egna konstinriktningen, och bland verken i utställningen återfinns både impressionismen, realismen och klassicismen liksom modern konst och performance. Genom det återvändande till naturen som utställningen innebär kastas ljus på hur människan har skadat och försummat naturen genom att distansera sig från den.

C.J. Fahlcrantz, 1811
Fahlcrantz har kallats ”det svenska landskapsmåleriets fader” och är den mest typiska konstnären inom svenskt landskapsmåleri. Han kom från en gammal konstnärsfamilj, och ur hans samlade verk har muséet valt ett som kännetecknas av den romantiska realism som var karaktäristisk för hans verk. I konstverket har Fahlcrantz fokuserat på stillsamma och fridfulla detaljer i naturen som domineras av ett skymningsljus som faller ner och gradvis försvinner i mörkret längst ner i tavlan. Färgerna skiftar harmoniskt i nyanser av brunt och guld, med tyngdpunkten längst ner i tavlan där färgtonerna är som mörkast. Där döljer samspelet av ljus och färg konturerna av figurerna, vilket visar att människorna inte har huvudrollen i motivet.

Arvid Mauritz Lindström (1849 – 1923), Västmanland
Med noggrannhet, finstämdhet och precision återspeglar Lindströms verk skönheten i både det som vi kan se i naturen och det som är dolt i den. Kompositionen i tavlan ger intrycket av en noggrann observation som återger episka berättelser där olika element i naturen samlats och där färgerna blandats med van hand av en konstnär som vet hur man arbetar med ljus och färg och hur man tecknar ett fågelperspektiv, något som Lindström blev känd för.

Helmer Osslund (1866 – 1938), Sundsvall
Osslund var verksam under 1800-talet när modernitetens första frö började gro, vilket förklarar den expressionistiska stil han använde sig av när han komponerade sina verk. Breda streck vindlar sig fram över dekorerade fält i tavlan med färgytor som är uttrycksfulla och liksom melodiska, för att skapa ett dramatiskt landskap som efterliknar naturens egen skönhet och återspeglar naturens oåtkomliga mysterium.

Tommy Hilding (f. 1954), Stockholm
I Hildings verk presenteras en topografisk vy där arkitekturen har integrerats i konstverket. Motivet presenteras genom en klassisk naturscen där konstnären avbildar den orörda naturen infogad sida vid sida med dagens moderna civilisation. Hildings intresse av att ha en välbalanserad komposition, och att han ser ljuset som en av de viktigaste beståndsdelarna, syns tydligt i verket.

Patrik Karlström (f. 1964), Uppsala
Karlström utgår i sitt verk från sitt intresse för förhållandet mellan form, makt och auktoritet och från sin övertygelse om att det varken i konsten eller i samhället finns någon form eller bild som är objektiv eller neutral. I utställningen presenterar han fotografier som ger intryck av lugn och stillhet men som samtidigt har titlar som ger innehållet flerdimensionella betydelser. Tillsammans med formens konceptuella makt påverkas och förstärks temat i fotografierna och betonar att bilderna av de schweiziska Alperna, djupt rotade i naturen, är en symbol för stabilitet, framgång och makt, som fått visuell och spatial form. Karlström kombinerar sina naturfotografier med det symboliska språk som brukar användas av telekombolag.

My Lindh (f. 1972)
Lindhs konstverk är ett tankfullt verk där naturen betraktas genom ett klassiskt motiv. Hon är intresserad av materialitet, rytm och detaljer och av att skapa en dialog med publiken där åskådaren kan ta plats inuti scenen och möta sin egen position och sitt handlingsutrymme i förhållande till tid, plats och ekosystem.

Sara-Vide Ericson (f. 1983)
Sara-Vide Ericsons verk är en oljemålning som målats med svanfjädrar. I hennes verk presenteras visuella metaforer från det undermedvetna som hon har valt med omsorg och gjort till en behållare för en mytisk värld förknippad med mörka krafter. Näckrosorna flyter ovanpå det spegellika vattnet där en undre värld gömmer sig under ytan, och framför tavlan ligger några svanfjädrar från den mytiska varelse som Ericson använt sig av för att skapa konstverket. Miljön är noga utvald och är en studie av konstnärens egna omgivningar, där performance och fotografi är viktiga delar i skapandet.

Ingela Ihrman (f. 1985)
Ihrman presenterar ett verk som relaterar till filosofiska, kulturella, politiska och ekonomiska föreställningar och vänder sig till publiken genom performance för att visa på förhållandet mellan människan och naturen. Verket visas genom en performancefilm där en kotte släpper sina frön, som en representation av granens vandring från norra till södra Sverige när inlandsisen drog sig tillbaka för 10 000 år sedan. Ihrmans verk är både konstnärligt och intellektuellt fulländat och smyger sig in i hjärtat på betraktaren. I verket kan man även utläsa ett budskap som belyser förhållandet mellan människans, djurens och skogens värld.

Andra konstnärer som deltog i utställningen var Björn Larsson, IC-98, Richard Johansson, Stefan Klys och Nayab Ikram. ”Föreställningar om naturen” är en uppmaning till oss att återvända till naturen, upptäcka den på nytt och på så sätt komma nära källan till den orörda skönhet som inspirerat alla skapande människor men som moderniteten har distanserat oss från med sina fabriker, industrier och lönearbete. Utställningen kännetecknas av mångfalden i urvalet av konstverk och den bakomliggande idén, där man gör rättvisa åt naturens prakt och prestige. Det är en ansträngning som naturen förtjänar och särskilt den svenska naturen som med sina skogar, sjöar och friska luft är en återspegling av landets skönhet.

Tamador Ibrahim • 2020-06-22
Tamador Ibrahim är journalist, konstnär, TV-manusförfattare och har skrivit en teater för barn. Hon skriver om kultur i allmänhet, med särskilt fokus på konst.