مەهدی ئەحمەدی لە ڕێگەی پڕۆژەی هونەری و فیلم بەسەرهاتی
کۆچ کردنی خۆی
بەکار دەهێنێت

وێنه‌ مەهدی ئەحمەدی

مەهدی ئەحمەدی بە تەنیا وەک كوڕێكی 16 ساڵە هات بۆ وه‌ڵاتی سوید. ئێستا بیرۆکە و یادەوەریە سەخته‌كانی ژیانی خۆی لە کاری هونه‌ری دا بەکار دەهێنێت. هه‌روه‌ها لە هەندێک شتی تریشدا بەشداری ده‌كات، وه‌ك پڕۆژەی Noncitizen کە پڕژێكه‌ كه‌ له‌سه‌ر بابه‌تی كۆچ، په‌نابه‌ران و مافەکانی مرۆڤ گتفو گۆ ده‌كات و به‌رهه‌می هونه‌ری سه‌باره‌ت به و بابه‌تانه‌ بڵاو ده‌كاته‌وه‌.

پاش نیوەڕۆی چوارشەممەیە کاتێک من مەهدی لە باخچه‌ی لاوان ”ئیسپلاندا” لە سێنتری  ”ته‌بی”  ده‌بینم. لە یه‌كه‌م چاوپێکەوتن دا گەنجێکی شاد و دڵخۆش دێت و سڵاوم لێ دەکات، و زووتر لە کاتی دیاریكراومان گەیشتووە و چاوەڕێمی کردوو‌ه‌.
مەهدی ساڵی سێیەمی ئامادەیی دەخوێنێ و هه‌روه‌ها کاردەکات و یاری تۆپی پێش دەکات. جگە لەوەش لە پڕۆژە هونەری جۆراوجۆرەکان بەشدارە.
–مەهدی دەڵێ من هەمیشە حەزم له‌ هونەربووه‌. دواتر ئەم پڕۆژەی ئامۆژگاری  Noncitizen Cameraیا ”کامێرای ناهاووڵاتی” م دۆزییەوە کە ڕوی ‌كرده‌‌ ئەوانەی كه‌ دەیانویست فێری دروستکردنی فیلم و دۆکۆمێنتاری ببن .

پڕۆژەی Noncitizen لە ساڵی 2015 لەلایەن دۆکۆمێنتاری و فیلمسازەوە دامەزراوە بۆ خستنه ‌به‌ر باسی کێشەکانی کۆچ، سنووره‌كان، و مافی مرۆڤ. زۆربەی کارەكه‌یان ئەوەیە کە دەنگو ودەسەڵاتی چیرۆك و به‌سه‌رهاتی په‌نابه‌ران ده‌ده‌ن به‌ خۆیان. به‌و کەسانەی کە ئەزمونی ڕاسته‌قینه‌ی فڕین و كۆچیان هه‌یه‌.
– یەکێک لە پرسیارە گەورەکان بۆ ئێمە ئەوە بوو: کێ پێمان بڵێت یا باسی كۆچ بكات؟ ئێمە پێمان وایە ئەو خەڵکانه ی‌ کە ئەزموونی هەڵاتنیان هەیە خۆیان ده‌بێت باسی بكەن و ئەوەی کە دەیانەوێت باسی بكەن لەوانەیە هیچ دەربارەی فڕین و کۆچ نەبێت” دێنیس هارڤی، بەڕێوەبەری پرۆژەكه‌ دەڵێت:
– مەهدی بۆ نموونە چەندین ڤیدیۆی موزیکی جوان و کورتە فیلمی تری دروست کردووە کە هیچ باسی هەڵاتن ناكات.

مەهدی لە له‌ ڕه‌سه‌ندا خەڵکی ئەفغانستانە بەڵام لە ئێران گەورە بووە. ئەو كه‌ باسی كۆچی خۆی ده‌كات وه‌ك چەقۆیەک لە دڵی دا باسی دەکات و ده‌ڵێت کە تەنیا جارێک له‌ دڵی هاته‌ ده‌ره‌وه‌  ئەو وه‌خته‌ و کە گه‌یشته‌ سوید.
– من وەک منداڵێکی بچوک تەنیا هاتمە ئێرە و کاتێک هاتمە سوید تێگەیشتم چیم بەسەرهاتووە.سه‌ره‌تا هەستێكی بێ ئومێدیم هه‌بوو. بیرم کردەوە، بۆچی دەبێت راست من ڕابکەم. بەڵام ئێستا خۆشحاڵم کە هاتم بۆ ئێره.‌‌ هەروەها تێڕوانین و تێگەیشتنێكی جیاوازم سه‌باره‌ت به‌‌ ژیان بەدەست هییناوه‌.
مەهدی نایهەوێت زۆر باسی ڕابردوو بکات. ئه‌وه شتێكی‌ زۆر ئەستەمه‌ بۆ ئه‌و. بەڵکو به‌سه‌رهاته‌كه‌ی خۆی وەک ڕێگایەک بۆ كاری هونه‌ری بەکاردەهێنێت. پڕۆژەی Noncitizen یارمەتی داوه‌ زیاتر ئەوشتانه‌ کە حەزی لێیه‌ بدۆزیته‌وه‌.
– ئێمە چوینە هێندێك ”وۆرک شۆپ” کە پێیان وتین چۆن فیلم دروست بکەین.و فیلم چییە و بۆچی فیلم یان دێکۆمێنتاری دروست دەکەین. هەروەها توانیم كه‌ره‌سته‌ی فیلم گرتن قەرز بکم، مه‌هدی دەڵێت:
– من هەمیشە وابیردەکەمەوە کە دەتوانم بە جۆرێکی تر هەستی خۆم دەرببڕم. دەتوانم بە چەند شێوازدا نیشانی بده‌م، بە فیلم گرتن یان وێنەگرتن یان نووسین.

مەهدی، تا ئێستا هێندێك به‌رهه‌می پێشکەش کردووە. کورتە فیلمی خۆی دروست کردوون و په‌خشی زیندووی هه‌بووه‌. هەروەها له‌ فێستیڤاڵی فیلم به‌شدار بووه‌. مەهدی ده‌ڵێت له‌ داهاتوودا حه‌ز ده‌كات هەم لە پشتەوە و هەم لە بەردەم کامێره‌ دا كار بكات.
– Noncitizen فیستیڤاڵێکی بچووکی هەبوو، لەوێ من پێشكه‌شكار بووم و فیلمم پێشکەش کرد. من خۆم تا ئێستا لە هیچ دێکۆمێنتاری و فلیمێک دا به‌شدار نه‌بووم، بەڵام ڕەنگە دواتر به‌شداری بكام.
لە ساڵی 2017 دا کاتێک کە بە مەهدی وترا دیپۆرتی دەکه‌ن، دڵی شکاوە و زۆر خه‌مبار بوو. ده‌بوایه‌ ماڵه‌كه‌ی بگوێزێته‌وه‌ وهاوڕێکانی و قوتابخانەکەی لە گەڕەکی ته‌بی لە شاری ستۆكهۆڵم دەست بدات. ئەوە شتێکی زۆر ناخۆش بو بۆ مه‌هدی.
–مەهدی دەڵێ من ناچار بووم لەو خانووە هاوبه‌شیه‌كه‌ کە هەمیشە تێیدا ژیاوم برۆم. من هەمیشە یاری تۆپی پێم کردووە و هێشتاش یاری دەکەم. ڕاهێنەرەکەمان پرسیاری لێکردم کە ئایا دەمەوێت لەگەڵی بمێنمەوە له‌ ماڵی ئه‌و و ماوەیەک لەوێ بوم تا شوێنێکم بۆ خۆم دۆزییەوە .


وێنه‌ ئاڤا ڕەسوڵ پور.

مەهدی باسی سەختیەکانی ده‌كات و به‌ تایبه‌تی هەستکردن بە تەنیای و هه‌روه‌ها گرینگی ئه‌وه‌ی كه‌ ئه‌و هه‌سته‌ ناخۆشانه‌ ده‌رببڕی.
– هەندێک جار بیر لە بنەماڵە و كه‌سوكارم دەکەمەوە و کە لێرە نین دڵتەنگ ده‌بم و دواتر هەست دەکەم کە دەمەوێت بگریم. كه‌سانێك هه‌ن كه‌ ده‌ڵێن ”کوڕان نابێت بگرین” بەڵام من ئه‌و باوه‌ڕه‌م نییە. هەندێک جارخه‌مگین دەبم و له‌ سەر جێگاکەم ڕاده‌کشێم وهه‌ست ده‌كه‌م ئەگەر فرمێسکیش بێت قەیناکە .
کاتێک ئەو بیر و هەستانە لای مەهدی زۆر دەبن  لەسەر کاغەز یان زۆرتر لە ناو دەفتەری یادەوەریەکانی ڕۆژانەی دا دەیاننووسێت .
– من لەسەر ئەو شتانه‌ دەنووسم کە دەیکەم ، ئەوەی کە بیری لێدەکەمەوە و هەستی پێدەکەم. کاتێک فکر وبیرەکانت نوسیەوە، تێڕوانینێکی جیاوازت دەست دەکەویت وهەندێک کێشە ئاسانترقبوڵ ده‌كرێن.

لە ساڵی 2018 دا یاسای نوێ هات بۆ سوید و مەهدی توانی لێره‌ بمێنێته‌وه‌، به‌ڵام به‌و شه‌رته‌ كه‌ بتوانی له‌ قوتابخانه‌
ده‌ربێت و دواتر كارێكی هه‌میشه‌یی به‌ده‌ست بهێنێت.
– مەهدی بە پێکەنینەوە دەڵێت: بەم زوانە خوێندنه كه‌م تەواو دەبێت، پێده‌گه‌م و دەست بە کار دەکەم.
کاتێک پرسیاری لێده‌كه‌م کە  له‌ داهاتوودا حه‌ز ده‌كات چ جۆره‌ كارێك بكات، مەهدی دەڵێت دەیەوێت کار بۆ هاوکاریکردنی خەڵک بکات.
– دوو ساڵ لەمەوبەرکە دەمەویست ببم بە یاریزانی تۆپێ پێ خەڵکێکی زۆر یارمەتی منیان دا کە لەو کاتە دا زۆر پێویستیم بە هاوکاری هەبو ئێستا دەمەوێت چاکەی ئەو خەڵکانە بدەمەوە و لە کارەکەم دا یارمەتی کەسانی تر بکەم، هەروەها مه‌هدی دەیهەوێت ئەوەندەی دەکرێت ژیان بکات بۆ دۆزینەوەی ڕێگا و ئارەزووکانی خۆی لە ژیاندا. ئێستا ئەو وه‌ك زێده‌كار وێنە و ڤیدیۆی بۆ هاوڕێکانی دروست ده‌كات.
– من هه‌روه‌ها فیلم لە خەڵک ده‌گرم لە ”كۆنفیرماسیۆن . ”هەوڵ دەدەم بۆ هاوڕێکانم فیلم دروست بكەم. ئێستا یەکێک لە هاوڕێکانم کەناڵی یوتۆبی دەستپێکردووە و دەیهەوێت کاری فیلمسازی بۆ بکەم، مەهدی دەڵێت: بۆیە هەوڵ دەدەم شتی جیاواز بۆ فیلم دروست بکەم.
– ئەوە بیرۆکەکە بو کاتێک من پەیوەندیم کرد بە پڕۆژەی Noncitizen. دەمەوێت شتی جیاواز بکەم و بزانم حه‌زم له‌ چیه‌، لە فیلمسازیدا، یان .لە یارمەتیدانی خەڵک بە چەند جۆرێکی تر. من تەنیا دەمەوێت تا ئەو ڕادەیە ئەوشتە فێربم و گرنگترین شت ئەوەیە کە هه‌رگیز واز ناهێنیت

ئاڤا ڕەسوڵ پور. • 2020-12-11
ڕۆژنامه‌وان ئاڤا ره‌سۆڵپور‌ له‌ گۆڤاری لیكتان له‌سه‌ر كولتوور وهونه‌ر ده‌نووسێ.


لیکتان گۆڤارێکی فرە زمانی کولتوورییە و به‌ تایبەتی لە سه‌ر کۆبوونەوەی زمانه‌كان ده دوێ. به‌ پێی دروشمی "هونەر بۆ هەمووان" لەسەر هونەر و کولتوور و فرەزمانی دەنووسین. ئێمە لە ڕووی سیاسی و ئایینییەوە سەربەخۆین (Konstfrämjandet Västmanland) و بە شێوەیەکی گرێ نه‌دراو لەگەڵ کۆنستفرمینداێ ڤێستمانلاند كاری رۆژنامه‌وانی بەڕێوە دەبرین. پەیوەندیمان پێوە بکە

Mahdi använder egna flykten i filmprojekt om migration

Foto: Mahdi Ahmadi

Mahdi Ahmadi kom till Sverige ensam som 16-årig. Nu använder han sina svåra minnen i kreativa arbeten. Som i film- och kulturprojektet Noncitizen, som jobbar för att berätta och lyfta upp frågor kring migration och mänskliga rättigheter.

Det är en disig onsdagseftermiddag när jag träffar Mahdi på Täby centrums fritidsgård Esplanad. Jag möts av en entusiastisk och munter ung kille som har kommit tidigare än vår utsatta tid och väntat.
Mahdi går tredje året i gymnasiet. Han studerar, jobbar och spelar fotboll på fritiden. Dessutom är han delaktig i olika konstnärliga projekt.
– Det fanns alltid ett intresse för konst under min uppväxt. Sedan hittade jag det här mentorskapsprojektet Noncitizen Camera, som vände sig till dem som ville lära sig hur man skapar film och dokumentärer.

Noncitizen startades 2015 av dokumentär-och filmskapare för att bland annat lyfta upp frågor om migration, gränser och rättigheter. En stor del av Noncitizens arbete går ut på att lämna över berättarrösten och makten över den egna historien, till de som faktiskt har upplevt flykt.
– En av de stora frågorna för oss har varit: vem får berätta? Vi tänker att det är att det är människor som har erfarenhet av flykt, och att de får berätta det som de vill berätta. Det kanske inte handlar om flykt och migration överhuvudtaget säger Noncitizens projektledare Dennis Harvey och tillägger:
– Mahdi har till exempel skapat många fina musikvideor och andra kortfilmer som inte handlar om flykt alls.

Mahdi kommer ursprungligen från Afghanistan men växte upp i Iran. Han beskriver känslan efter sin resa som en kniv i hjärtat, som bara kunde dras ur när han väl landade i Sverige.
– Jag kom hit som ensamkommande och det var först när jag kom till Sverige som jag förstod vad jag hade gått igenom. Jag kände mig förkrossad. Jag tänkte, varför ska just jag behöva fly. Men jag är ändå glad att jag klarade mig. Jag har också fått ett annat perspektiv och förståelse för livet.
Det förflutna är något som han inte vill prata så mycket om. Det är för jobbigt. Han använder istället sin kreativitet som ett sätt att få bukt med sådant som känns extra svårt. Noncitizen projektet har också hjälpt honom upptäcka mer av det som han tycker om.
– Vi gick på workshops där de berättade hur man skapar film, vad film egentligen är och varför man gör film eller dokumentärer. Jag fick också låna utrustning, berättar han och tillägger:
– Jag tänker alltid att jag kan uttrycka mina känslor på ett annat sätt än att bara ”säga” det rakt ut. Jag kan visa upp dem på något annat kreativt sätt, genom att filma, ta bilder eller skriva ner dem.

Hos Noncitizen har Mahdi presenterat filmer via livestream, skapat egna kortfilmer och varit på events och filmfestivaler. Han uttrycker även ett intresse för att stå både bakom och framför kameran.
– Noncitizen hade en minifestival där jag var programledare och presenterade filmer. Jag har själv inte varit med i någon dokumentär eller film ännu, men det kanske kommer senare.
När han fick besked om att han skulle utvisas under 2017 blev han förtvivlad. Han skulle bli tvungen att flytta och gå miste om sina vänner och sin skola i Täby. Det var något som tog hårt på honom.
– Jag fick inte bo kvar på kollektivboendet där jag alltid bott. Jag har alltid spelat fotboll parallellt med skolan och jag spelar än idag. Vår coach frågade mig om jag ville bo hos honom och där bodde jag ett tag tills jag hittade eget boende.


Foto: Ava Rasolpour

Mahdi berättar även om svårigheterna med att känna sig ensam och befrielsen i att låta sig själv känna alla känslor.
– Ibland tänker jag på att min familj inte är här och blir ledsen. Då kan jag känna att jag faktiskt vill gråta. Det finns ju stereotyper om att ”killar inte får gråta” men jag har inget sånt tänk. Ibland är man känslig och tänker nu vill jag bara ligga i min säng och kommer det tårar så är det okej.
När de tankarna och känslorna blir för mycket skriver han ner dem på papper, i form av en dagbok som han numera skriver i dagligen.
– Jag skriver om vad jag gör, vad jag tycker och känner. När man har skrivit ner tankarna får man ett annat perspektiv på saker. Vissa problem blir lättare att acceptera.

Den nya gymnasielagen som kom 2018 innebar att Mahdi kunde få ett uppehållstillstånd så länge han studerade på gymnasiet och uppfyllde vissa krav, som att få ett fast jobb direkt efter gymnasiet.
– Snart tar jag studenten, börjar vuxenlivet och börjar jobba, utbrister han med ett skratt.
På frågan om vad han kan tänka sig arbeta med i framtiden säger han att han vill jobba med att hjälpa människor.
– För två år sedan hade jag sagt att jag vill jag bli fotbollsspelare. Men jag har fått hjälp när jag behövde det och nu vill jag ge tillbaka. Jag vill hjälpa andra som en sorts karma så att det går vidare.
Han vill också uppleva så mycket det går för att hitta sin passion och sin väg i livet. Just nu filmar han konfirmationer och videos åt sina vänner vid sidan.
– Jag filmar folk när de är på konfirmationsläger. Jag filmar vad de gör och hur de känner. Jag försöker också filma för mina vänner. Nu har en av mina kompisar startat en Youtube-kanal och han vill att jag ska filma honom. Så jag försöker hitta på olika saker att filma, berättar Mahdi.
– Det var tanken när jag gick med i Noncitizen mentorskapet. Jag vill testa olika saker och hitta var passionen ligger, i filmskapandet, eller i att hjälpa människor på olika sätt. Jag vill bara lära mig så mycket som möjligt och det viktigaste är att inte ge upp.

Ava Rasolpour • 2020-12-11
Ava Rasolpour är journalist på Lyktan och skriver om konst och kultur.


Lyktan är en flerspråkig kulturtidskrift med ett särskilt intresse för mötet mellan språk. Med utgångspunkt i ”konst för alla” skriver vi om konst, kultur och flerspråkighet. Vi är politiskt och religiöst obundna och drivs fristående med Konstfrämjandet Västmanland som huvudman. Kontakta oss