”Trivdes bäst i orten, kanske bråkigt
Men aldrig tråkigt, mångfald, flerspråkigt
Vi förvrängde dialekten
Snodde massa ord från släkten
Vad blev effekten, förortsslang
Det gav respekten”
Raderna är ur Erik Lundins låt Suedi som begåvat fångar mellanförskapet klätt i en virtuos språkdräkt. Ända sedan Latin Kings välkomnade Sverige till förorten med sitt första album 1994 har ordkonsten som utövas i miljonprogrammen förfasat och förfört. Latin Kings och deras efterföljare blev språkrör för en ny gren i det svenska språkträdet. Den mest spirande och snabbast växande. Men förortsslangen avfärdades som dålig svenska, de snodda orden från släkten var bristande ordförråd snarare än en berikning av svenskan.
När vi startade tidningen Gringo ett årtionde efter att Välkommen till förorten släpptes var vi barn av vår tid och plats. Vi hade vuxit upp i miljonprogrammen och hört vår jargong spelas på radion. Nu ville vi föra in den på tidningssidorna. Som en fristående inlaga i gratistidningen Metro hade vi en miljonpublik. Miljonprogramsbor som inte läste tidningar tidigare började läsa Gringo, vissa hörde av sig och ville bli journalister själva. Eller shoonalister som vi sa. För vissa blev vi en plattform vidare in i etablerad media, likt en trojansk häst lirkade vi in oss i etablissemanget och släppte in röster som varit tystade innan.På Gringos redaktion kunde vi inte förlika oss med något av de epitet som vårt lingo stämplades med i medierna.
Västerort, första luften som jag inandats.
Ändå sas det att jag invandrat.
Flyttade från Rinkeby fem år gammal
Det bäst ni åker hem fick mamma höra utav grannar.
Liksom Erik Lundin är de flesta som pratar ”invandrarsvenska” födda i Sverige. Inte heller ”blattesvenska” är passande för många med svenskfödda föräldrar talar det. ”Rinkebysvenska” är minst lämpligt för det är inte koncentrerat till någon specifik plats utan finns över hela landet. Den benämning som kommit närmast är ”förortssvenska” men det är för brett. På Gringo myntade vi därför ”miljonsvenska” för det är framförallt i miljonprogramsorterna där det har talats och talas av över en miljon människor.
Zanyar Adami och Carlos Rojas
2006 tog Svenska akademins ordlista (SAOL) in guss (tjej) och keff (dålig). För första gången fanns två miljonsvenska ord officiellt med i en svensk ordbok. Vi hade konsekvent använt miljonsvenska i Gringo och ett av våra mål hade nu uppfyllts. Men reaktionerna lät inte vänta på sig. Det blåste upp till storm och blev den största språkdebatten sedan Folkpartiets förslag om språktest för att få medborgarskap. Ingen av de tiotusen andra orden som kom in i SAOL diskuterades på kultursidorna. Allt handlade om ”invandrarsvenskan” förstörde eller förbättrade svenskan.
Över hälften av det vi kallar för rikssvenska består av låneord från framförallt engelskan, tyskan och franskan. Men många av de orden har ovannämnda språk i sin tur lånat från utomeuropeiska språk. Exempelvis blev arabiskans qahweh till coffee på engelska som i sin tur blev kaffe på svenska. Nu var keff direkt hämtat från arabiskan och guss från turkiskan. Att arabiskan som är det näst största språket i Sverige fick in ett ord i SAOL var för ett ord för mycket för vissa.
”Språkdebatter är ideologiska slagfält där olika individer kämpar mot varandra för att försöka införa ett specifikt sätt att styra en nationalstat. I ett demokratiskt samhälle som Sverige där offentliga rasistiska eller diskriminerande yttranden inte är acceptabla, får diskriminering en ny till synes mer tolerabel dräkt. Detta är särskilt påtagligt i debatterna om språktest och om ”blattesvenska”. Det skriver Tomasso S. Milani i sin avhandling på centrum för tvåspråkighets forskning på Stockholms universitet från 2007. Idag är öppen rasism allt mer accepterad och ”blattesvenskan” än mer motarbetad.
Synen på miljonsvenska påminner om ”ekensnacket” i Stockholm i slutet av 1800-talet. Den slang som utläningar talade, alltså de med ursprung utanför Stockholms län. De inflyttade ungdomarna ville prata annorlunda än de infödda stockholmarna. Ord som byling (polis) finns kvar i SAOL medan brallis (flicka) har tuggats bort av tidens tand (tugg är förövrigt ekensnack för språk). Ekenslangen var koncentrerad till arbetarklassen på Södermalm och bespottad av de högre klasserna tills den dog ut till förmån för rikssvenskan.
Ersätt utläningar med utlänningar och urbanisering med globalisering så får du miljonsvenska. Byling har blivit till aina och brallis till guss. Miljonsvenskan är lika stigmatiserad som ekensnacket men utspridd över hela landet och med fler utövare.
Språkforskare är eniga om att ekensnacket är en sociolekt, en språklig variation som utmärker en socioekonomisk grupp. Men miljonsvenskan är svårare att placera. Vissa hävdar att det är en språkvariant i ett avgränsat område såsom Rinkebysvenskan antyder. I så fall skulle varje miljonprogram ha sin egen dialekt. Även om det finns lokala variationer är likheterna mycket större än skillnaderna mellan de olika miljonprogrammens språkbruk. Andra menar att det är ungdomsslang och därför en kronolekt, ett språk kopplat till en specifik åldersgrupp. Närmast kommer sociolekt men många som har gjort en klassresa har behållit sin miljonsvenska och språkbruket har via hiphopen spritt sig till medelklassen.
Vi förvrängde dialekten
Snodde massa ord från släkten
Vad blev effekten, förortsslang
Det gav respekten
Miljonsvenskan kanske ger respekt i vissa kretsar i miljonprogrammen. Men utanför är den fortfarande styvmoderligt behandlad av Moder Svea. När SAOL gav ut sin senaste uppdaterade utgåva 2015 kom rekordmånga 13000 ord in. Försvinnande få var från miljonsvenskan.
Zanyar Adami • 2023-08-23 Zanyar Adami är författare, föreläsare och filmregissör.
Kasia Syty • 2024-04-23
Agri Ismaïls debutroman Hyper skärskådar privat- och världsekonomins betydelse för enskilda familjer. Kasia Syty har pratat med författaren om vad pengar egentligen betyder, om att översätta sig själv, och om att leva ett hypermångkulturellt liv.
Läs mer →
Vera Stremkovskaya • 2024-04-12
En magnifik Buddhastaty på ett museum sätter tiden, rummet och språken i gungning. Läs Vera Stremkovskaya i Lyktan.
Läs mer →
Alyona Verbanova • 2024-04-08
Vi bad den ukrainska författaren Alyona Verbanova skriva om upplevelsen av att komma till Sverige efter att ha flytt undan den ryska invasionen. Här berättar hon om utmaningarna och det varma mottagandet.
Läs mer →
