字體設計師往往受語言背景及資源所限,一般不會花時間設計其他語言的字符,亦因此市面上能全面支援多語設計的字體並不多。Mattias 和 Peter 坦言要找到一個適合《亮燈》的字體絕非易事。「我們需要一個能連貫所有語言觀感的字體,而不單單是配合拉丁字體的附屬品——讓來自不同語言背景的讀者在閱讀時,都覺得舒服和合理;亦因此我們認為每個語言的字體,都應該由熟悉它們的專家設計。」
經過連番研究和資料搜集,Mattias 和 Peter 終於找到 Adelle。「雖然我們知道每部電腦都內置 Arial 或 Times 等最基本的字體,但始終不夠專業和全面⋯⋯於是我們在 Adelle 和一個外型接近 DIN 的字體之間選擇。」兩位設計師覺得「DIN」太硬梆梆,甚至有點冰冷,最後選擇了Adelle。「雖然 Adelle 看起來大路,但它的弧度和線條卻比較平易近人,也相對有個性。我們想用一款親和力較高的字體,來回應《亮燈》這個以人為本、凝聚社區的企劃。」
與此同時,雖然 AI 人工智能的興起令跨語言翻譯與內容創作變得方便,卻也讓我們錯覺世界已經抵達真正的多語共存之境。今時今日被廣泛使用的人工智能工具在處理語言時多流於表面,雖能消除理解語言的阻力,卻也抹去以感官與視覺體驗語言和文化的多樣性。不少像 ChatGPT 的主流 AI 平台及圖像生成工具,對拉丁字母以外語言的認知仍處於起步階段,理解能力尚未成熟。其中一個常見的例子是,當我們要求 AI 生成含有亞洲語言文字的圖像時,圖像中所呈現的往往不是實際可辨識的文字,而是資料庫對該語言書寫方式的模糊印象和想像;可見 AI 現階段對語言和字型仍屬於一知半解。
雖然拉丁字體因著西方主流文化扮演重要角色,而發展得相對完善;但每個語言都有著不同的書寫習慣、節奏、外觀和細節——因此 Mattias 覺得在處理不同語言的設計時,最好由熟悉相關字符的設計師負責。「即使是以拉丁字母為主的語言,都會有著各種不同特別的字符。例如瑞典文裡常見『Ä』、『Ö』、『Å』頭上的分音符(diaeresis)和上圓圈(ring),又例如有些東歐文字中,如『Ç』、『Ş』、『Ţ』這些底部注有軟音符(cedilla)的字母等。若在長文中輕率地以同一字體編排處理,讀起上來就會很惱人。」
要豐富自己多語設計的經驗,Mattias 和 Peter 認為設計師應打破日常框框,與來自不同文化和語言背景的人交流,並多參與不同的開放合作企劃。例如,在與《亮燈》的作者兼編輯 Ava Rasolpour 合作處理以索拉尼語(Soranî,或稱中庫德語)書寫的內容時,兩位設計師就為其使用的阿拉伯字母變體,調整了版面與字體設計。「我們也不是一開始就掌握到《亮燈》的實際需要,所以必須跟各位作者保持溝通。這樣可以幫助我們學習,也能確保設計沒有太大的問題。」
不解言語乃因拒絕,有設計師過分依賴主流歐美公司出品的內置或免費字體,省掉了解別國文化的時間當然方便;可是世上語言字體設計(尤其是數碼化後³)的起步點和發展進度不一,多語文字系統似乎未能追上全球化步伐。即使如 Google 這類資源充足的大公司,在研發不同語言的字體方面雖然已算相對完善,某些語言的字體成品依然會有瑕疵(例如思源黑體的標點字距總是很擠)。
處理多語設計時,不少設計師都會傾向打安全牌,選擇如 Helvetica 和 Times 這類自己熟悉,或能配合相關印象的字體。「很多人覺得某些字體能保證文字易讀,但他們未必察覺其實自己太習慣這些字體了。」Mattias 認為字體是設計中表達和溝通很重要的一環,它能讓讀者感受文字代表的態度和情感。「或許真的有所謂比較通用和穩妥的字體吧⋯⋯但我同時相信只要內容有趣,無論你用甚麼字體,都會有肯花時間去閱讀的人。」
Hur skapar man gränsöverskridande språkliga upplevelser online? Vi bad designern Sui Lam 林淼 tala med Mattias Jakobsson och Peter Ström från Konst & Teknik, som formgett Lyktan, om utmaningen med att skapa en sant flerspråkig onlinetidskrift.
”Det finns två sätt att sprida ljus: att vara ljuset eller spegeln som reflekterar det.”1
Jag är en designer från Hongkong, där tvåspråkighet är en del av vardagen på grund av vår koloniala historia, och jag växte upp i en tvåspråkig miljö där traditionell kinesiska och engelska existerade sida vid sida. I Hongkong blir engelska lätt, utöver sin roll som arbetsspråk, något som används för att signalera klasstillhörighet eller som riktar sig till utlänningar.
De som använder kinesiska respektive engelska som modersmål kan leva ganska separerade liv, medan de flesta Hongkongbor tenderar att prioritera kinesiskan när det gäller läsflöde och struktur. Vi anpassar ofta andraspråket till en kinesisk layout, snarare än att behandla båda språken med samma visuella och kommunikativa vikt.
Vid läsning tenderar traditionell kinesiska att prioriteras inte bara på grund av sin språkliga struktur, utan också för att det är majoritetens vardagsspråk. I tvåspråkiga layouter, även när översättningar finns, leder utrymmesbrist ofta till att det sekundära språket – i de flesta fall engelska – visuellt komprimeras eller reduceras i den visuella hierarkin. Resultatet blir att kinesiskan dominerar designens visuella struktur. Ändå överförs den prioriteten inte alltid till innehåll och funktion.
I juridiska eller formella texter som användarvillkor är det vanligt att se ansvarsfriskrivningar som anger att den engelska versionen har företräde vid avvikelser. Dessa kontraster mellan visuell betoning och textauktoritet belyser den underliggande maktdynamik som är inbäddad i flerspråkig design.
Eftersom jag växte upp i ett starkt konsumentorienterat samhälle som Hongkong har jag förstått hur designbeslut ofta speglar den målgrupp de ämnar attrahera. Språkhierarki handlar inte bara om läsbarhet – den formas också av marknadslogiken kring vem budskapet riktar sig till. I de flesta vardagliga sammanhang har traditionell kinesiska naturligtvis företräde i layoutens flöde och visuella struktur, eftersom den talar till majoriteten, som uppfattas som de primära konsumenterna. Däremot används engelska mer för dekoration och för att förbättra varumärkesimagen, där dess roll i informationsförmedling är sekundär gentemot traditionell kinesiska.
Det var inte förrän jag flyttade till Europa som jag började inse hur mycket mer jag behöver beakta som designer, och hur komplex flerspråkig design kan vara. Till exempel innebär design för fyra officiella språk i Schweiz helt andra tillvägagångssätt och överväganden jämfört med den tvåspråkiga användningen av finska och svenska i Finland, trots att båda är flerspråkiga sammanhang.
Jag har också stött på praktiska begränsningar när jag arbetat med marginaliserade eller mindre stödda språk, såsom baltiska och östeuropeiska språk, där det ofta både saknas diskussion om språken och tillräckligt typsnittsstöd. Designprocessen återspeglar språk inte bara som en teknisk fråga, utan också som ett uttryck för kulturell identitet, estetik och till och med klass-, social-, politisk- och maktdynamik.
Dessa erfarenheter gör mig nyfiken på hur andra designers närmar sig liknande komplexiteter, särskilt i projekt som engagerar sig i ett växande utbud och en mångfald av språk, som Lyktan.
Även om det är mer komplicerat än det låter att bygga en inkluderande flerspråkig webbplats, tog Mattias och Peter sig an utmaningen att göra strukturen och upplevelsen verkligt flerspråkig.
Skyltar på flera språk i en affär i Hongkong. Bild K.C. Tang/Wikimedia Commons CC 3.0
– Vi brukar dela upp en sida i två kolumner för att hantera tvåspråkigt innehåll när vi designar en bok, men det är inte lika lätt att använda samma tillvägagångssätt på en webbplats. Ur ett utvecklarperspektiv bör varje språk som visas på en flerspråkig webbplats alltid vara separat. Eftersom alla system är sammankopplade hjälper det webbplatsen att behålla en enkel struktur, säger Mattias Jakobsson.
Avsikten är att väcka läsarnas intresse för alla språk på Lyktan samtidigt som man skapar en enkel, redaktionell läsupplevelse på skärmen.
Att balansera design och typografi över flera språk har varit en ständig utmaning i designprocessen. För att stödja tydlighet och fokus för varje språk visas en artikel alltid på originalspråket före översättningen.
– Vi vill att folk ska fokusera på att läsa ett språk och bli nyfikna på det andra. Ursprungligen trodde vi att vi skulle dela upp layouten i halvor, så att varje språk skulle behandlas lika, men det förlorade fokus och blev för förvirrande att läsa”, säger Mattias.
Läsare kan nu återskapa gränsöverskridande upplevelser genom att växla språk på samma artikelsida. Varje sida blir den andras spegel och reflekterar varandras ljus på olika språk.
– När läsare byter språk glider texten de läste in under en gul skugga; fokus faller sedan på det andra språket.
Observanta läsare skulle också upptäcka subtila metaforiska visuella arrangemang på Lyktan – som att markören förvandlas till en lykta eller eldfluga på natten och innehåll separeras med månskenets skugga. Jag tycker det är mycket poetiskt och tankeväckande.
På grund av begränsade resurser och bristande kulturell kunskap arbetar typdesigners sällan med typsnitt på okända språk, vilket resulterar i brist på typsnittsval för flerspråkig design. Att välja rätt typsnitt för Lyktan var därför ytterligare ett hinder för Mattias och Peter.
– Vi behöver ett typsnitt som kan bevara visuella sammanhang för alla språk, inte bara ett tillägg till vilket latinskt typsnitt som helst. Det ska få läsarna att känna sig bekväma och vara begripligt. Typsnitt för ett visst språk bör utformas av specialister som också är välbekanta med språket och dess tecken.
Efter omfattande research hittade de två designerna sitt efterlängtade typsnitt, Adelle.
– Vi kunde ha övervägt standardtypsnitt som Arial och Times, som följer med alla datorer. Men vi letade efter något holistiskt och professionellt, så vi valde mellan Adelle och ett typsnitt som liknar DIN.
Slutligen bestämde de sig för att välja Adelle.
– DIN är för stelt och kallt. Adelle kan se generisk ut vid första anblicken, men dess kurvor och former gör den mer mänsklig och tillgänglig, vilket fungerar bättre med Lyktan som ett gemenskapsprojekt.
Adelle är ett typsnitt som utvecklats av det oberoende typsnittsföretaget Typetogether. Efter den första lanseringen av dess latinska typsnitt lades fler språk till Adelle-familjen, inklusive arabiska, armeniska, kinesiska, kyrilliska, grekiska och thailändska. Varje typsnitt i familjen tas om hand av designers med relevant språkbakgrund.
– Förutom att det främjar visuell harmoni i layouten ger ett typsnitt som Adelle också varje skribent en lika uttrycksfull röst, vilket stämmer överens med våra ursprungliga avsikter för designen, och det betyder mycket för oss.
Människor kräver mer kommunikation över olika kulturella bakgrunder i globaliseringens tidsålder. Mattias anser dock att utbildning idag saknar relevanta diskussioner om flerspråkig design.
– Det är lite av ett västerländskt problem … Åtminstone för mig har jag aldrig deltagit i några föreläsningar eller seminarier om detta ämne under mina designstudier. Vi måste utforska och studera på egen hand. Vi har inte ens så mycket erfarenhet av att hantera svenska tillsammans med engelska och finska… Ja, de använder också latinska tecken, men det är svårt eftersom de trots allt är olika språksystem.
"Vi tycker om att blanda och söka efter det gemensamma uttrycket för olika språk i vår design- och forskningsprocess. Om vi kunde få det att fungera och se bra ut som helhet, då är det redan en framgång." Bild: Privat
Samtidigt, medan AI har accelererat översättning och innehållsgenerering mellan språk, kan denna ökade bekvämlighet också skapa illusionen att vi redan lever i en verkligt flerspråkig värld. Men i verkligheten fungerar AI-verktyg ofta som språk på ytan, vilket tar bort friktionen men också den rikedom som finns i den språkliga och visuella upplevelsen.
Många vanliga AI-plattformar och bildgeneratorer, som ChatGPT, befinner sig fortfarande i tidiga stadier av att förstå icke-latinska tecken. Till exempel liknar genererade bilder som innehåller asiatiska tecken ofta idén om deras handstil mer än verklig, läsbar text. Detta avslöjar inte bara luckor i språklig förståelse, utan också i typografisk representation.
Latinsk typografi är numera välutvecklad tack vare de internationella kulturella influenserna från väst. Men eftersom varje språk skiljer sig åt i skrivvanor, rytmer, utseende och detaljer, anser Mattias att det alltid är bättre att låta designers arbeta med tecken de är bekanta med.
– Olika språk med latinska alfabet varierar i tecken; till exempel har vi i svenskan prickar och ringar över tecken som ’Ä’, ’Ö’, ’Å’, medan det finns cediljer under vissa östeuropeiska tecken som ’Ç’, ’Ş’, ’Ţ’ etc. Det kan vara irriterande att läsa om typsättningen är dåligt gjord, särskilt för långa texter.
För att berika erfarenheterna av flerspråkig design tycker Mattias och Peter att det är viktigt för designers att gå utanför ramarna, knyta kontakter och samarbeta med människor från olika kulturella bakgrunder. Ett exempel var samarbetet med Lyktan-skribenten och redaktören Ava Rasolpour om sorani, ett kurdiskt språk som använder en modifierad arabisk skrift.
– Att arbeta nära skribenter på Lyktan hjälpte oss att lära oss och undvika stora misstag, särskilt när vi inte visste vad som behövdes från början.
Även om den långa historien av att ta emot flyktingar gjorde Sverige till en mångfaldig nation, gjorde den inte flerspråkiga system vanliga; därför har Lyktan blivit ett uppfriskande äventyr för designerna.
– Ja, det här är första gången vi bygger en flerspråkig webbplats, och vi har haft många problem med att balansera typografiska uttryck för okända språk… men vi har också lärt oss om hur andra språk fungerar och hur olika kulturer möts. Det är bra att se att alla söker sin väg, inklusive redaktörerna.
På grund av språkskillnader kan inte ens redaktörer alltid påpeka redaktionella misstag.
– Misstag är oundvikliga… men alla är öppna för prövningar och misstag eftersom Lyktan är ett projekt om samarbete. De ger oss värdefulla lärdomar och hjälper oss att söka den bästa lösningen, vilket också är kärnvärdet i detta projekt för mig.
Istället för att strö exotiska inslag över en design genom att slumpmässigt placera utländska ord och märkliga typsnitt, bör designers motivera sin visuella tolkning med sin förståelse av sociala och kulturella sammanhang bakom ett ord eller ett språk.
– Du vet inte om resultatet är bra om du inte kan något enskilt språk i ett flerspråkigt projekt.
Eftersom typsnitt för olika språk startade och utvecklades vid olika tidpunkter och i olika takt (särskilt efter digitaliseringen3), verkar det fortfarande vara en lång väg för flerspråkig design att hålla jämna steg med globaliseringen. Även för resursstarka företag som Google, som har etablerat ett relativt mångsidigt typbibliotek, kan vi fortfarande hitta bristfälliga typsnittsprodukter under olika språkkategorier (t.ex. är standardinställningarna för mellanrummen bland interpunktion i Noto Sans alltid för snäva).
När det gäller flerspråkig design föredrar många designers att spela säkert genom att använda sina mest välbekanta typsnitt som Helvetica, Times eller sådana som matchar deras intryck.
– Många tror att vissa typsnitt kan garantera att en text är lättläst, men de kanske inte vet att det beror på att de är för vana vid att läsa dem.
Mattias anser att typsnitt är själva kärnan i visuell kommunikation – det hjälper till att förmedla texters attityd och känslor.
– Kanske finns så kallade ’universella’ och ’tillförlitliga’ typsnitt… Men jag tror också att alla typsnitt är läsbara om folk är intresserade av innehållet. Jag tror att de inte har något emot att lägga extra tid på det.
Även om det inte finns ett typsnitt som är perfekt för alla språk ännu, blir det en gemensam röst när alla samlas.
– Vi tycker om att blanda och söka efter det gemensamma uttrycket för olika språk i vår design- och forskningsprocess. Om vi kunde få det att fungera och se bra ut som helhet, då är det redan en framgång.
Fotnoter
1. Wharton, E., (1902). Vesalius in Zante. (1564), The North American Review, 1902, vol. 175. Nr. 552, 631. Egen översättning.
2. Wittner, B., (2018). Script is Language in Communication, Bi-Scriptual, 2018, 7.
3. Oavsett språk har de flesta av våra dagliga designverktyg och typografiska kunskaper, när design blivit digital, utformats och baserats på regler och inställningar för latinska tecken (t.ex. kerning, avstånd, förhållanden, teckenstorlek etc.). Det får mig att undra om idén att ”förena” olika språk under samma system är genomförbart, eftersom varje språk borde ha sin egen typografiska historia, utveckling, regler och mått, vilket kan leda till motstridiga behov för olika skrivsystem.
Sui Lam 林淼 • 2025-11-02 Sui Lam är en konstnär, grafisk designer och skribent från Hongkong. De senaste åren har hon rört sig genom Asien och Europa, bott i Sverige, Lettland, Storbritannien, Japan och Taiwan. Hennes arbete fokuserar på sociala frågor som identitet, jämställdhet, språk och kulturutbyten.
Maarit Jaakkola • 2025-11-06
När Maarit Jaakkola träffade finskspråkiga äldre i Göteborg, märkte hon att många, 25 år efter att finskan erkänts som minoritetsspråk, fortfarande inte försvarar sina språkliga rättigheter.
Läs mer →
Breogán Xague • 2025-10-27
Det var först när Breogán Xague lämnat Galicien, som han bestämde sig att byta förstaspråk från spanska till galiciska. Men han insåg snart att det var svårare än så. För hur är man språkaktivist och samtidigt sann mot en komplex verklighet?
Läs mer →
• 2025-10-12
24 texter på 21 olika språk och 7 alfabet. Vi har samlat texter från Lyktans första fem år i en påkostad inbunden antologi på 271 sidor om flerspråkighet. Läs essäer om språket och flerspråkighet av Konstantin Zarubin, Andres Lokko, Hannah Altmann, Kasia Syty och många fler. Läs mer och beställ här!
Läs mer →