跨越語言邊界的光之鏡像

圖:Sui Lam 林淼

在語言需求日益多元的網絡世界裡,我們該如何重塑跨越邊界的體驗?我們請來設計師 Sui Lam 林淼,與《亮燈(Lyktan)》網站背後,Konst & Teknik 的設計師,Mattias Jakobsson 和 Peter Ström 展開對談,探討多語網站設計過程中的各種挑戰與考量。

「散播光芒的方法有二——成為燭光,或作反射光華之鏡。」1

我們透過跟沿途的人交換語言,燃亮彼此心中的風景。幾年前,《亮燈(Lyktan)》成立,作為包羅不同語言的文章的文藝平台——透過文字連結來自不同文化背景的瑞典作者和讀者,印證容納眾聲之處必定有光。

我自小在香港成長,受英國殖民背景影響,中英對照默默成為我的日常風景。長大後從事設計工作,才發現這樣的語言環境,早已潛移默化,影響著我的設計習慣,同時讓我開始觀察語言在這座城市中的角色與位置。除了職場交流,英文在香港往往被視為一種面向外籍人士、彰顯社會階級的象徵,因此以中文或英文為母語的社群之間,往往存在著遙遠的分野和距離。

繁體中文作為香港大多數人的母語與日常使用的文字,自然在閱讀順序上佔優先地位。由於大多數香港人習慣以中文的邏輯和結構閱讀,令我們在設計時常常不自覺地將第二語言「塞」入版面,卻較少花心思和時間去思考如何平等處理兩種語言,以確保兩者在視覺上的功能與可讀性。

我在設計雙語版面的過程中常遇到一個情況——第二語言(多數為英文)的譯文常因空間不足而被壓縮,導致其視覺地位變得次要,再而令中文主導了整個版面的結構。然而,這種視覺上的閱讀習慣與順序,並不是時時能反映語言內容的實際權威性和功能——例如我們不時會看到法律條款及細則裡「如中、英文版本有任何抵觸或不符之處,應以英文版本為準」的字句。當視覺上呈現的語言主次順序,與其實際權威性之間出現落差時,往往會反映出不同語言背後隱藏的權力關係。

在香港這個以消費為本的社會生活多年,我慢慢觀察到每個設計決定的背後,同時在反映它渴望吸引的消費對象。此時,語言的視覺主次順序,不僅取決於文字的可讀性,也源於市場定位和策略中所選擇的目標與受眾。這裡的平面設計既然要因應大多數人——亦即主流消費者——的語言習慣,繁體中文自然順理成章地成為版面與視覺上的重心。相比之下,英文更多被用作裝飾和提升品牌形象,傳遞信息的功能則較繁體中文為次要。

這幾年在歐洲不同語言文化背景的國家和城市生活,我才開始確切地感受到多語設計的複雜性——身為設計師需要兼顧的細節與層層挑戰遠超我過去的想像。譬如說,即使同樣是在多語並存的設計工作,設計師在處理瑞士四種官方語言對照時,所採用的思路與設計準則、所涉及的語言和文化習慣,與在芬蘭處理芬蘭文與瑞典文雙語對照時,已截然不同。此外,在我處理波羅的海和東歐地區邊緣語言的文字設計時,很容易因字體缺乏資源和相關討論,碰到不少技術上的困難——而這些創作過程的挑戰,不斷讓我發現語言在設計中的多重面向,涵蓋技術問題,並延伸至文化、身分認同、美學,乃至階級、社會、政治與權力關係等多不同領域和層面的議題。


一家位於銅鑼灣使用了中英對照標語的商店 K.C. Tang 攝(Wikimedia Commons CC 3.0)

我開始好奇,究竟其他設計師,在面對如《亮燈》這類牽涉大量,且持續增加語言的複雜企劃時,會如何找出最適合的設計方案?

雖然建立一個集多種語言於一身的網站遠比想像中複雜,但《亮燈》背後,Konst & Teknik 的設計師 Mattias 和 Peter,仍選擇面對設計上的額外難題,努力呈現一個真正多語共存的框架和瀏覽體驗。「我們做書的設計時,一般會把書頁分成兩欄,讓英文和其他語言的內容並行對照;但換成是設計網頁,要做到同樣的效果,則需要特別處理。大部分設計網頁的技術都傾向將語言分開——因為這樣會令網頁結構簡單一點,同時能紓緩系統負荷。」兩位設計師在這方面花了額外時間和功夫,務求能為讀者營造一個在螢幕上閱讀報刊的體驗,並觸發他們對各個語言的好奇心。

設計《亮燈》網站時,如何拿捏版面與文字編排的平衡,是設計師們持續面對的挑戰。為了確保每種語言都能被清晰閱讀,讀者閱讀時會先看到原文內容,瑞典文譯文則緊隨其後,並排在側。「我們想讀者閱讀時聚焦在一個語言上,同時引導大家發掘版面上另一個語言版本的文章。當初我們也曾經試過把版面直接平分兩半,原文和翻譯各據左右;但這樣令任何一邊的文章都失去焦點,感覺混亂,很難專注閱讀。」Mattias 說道。

現在,讀者可以在隨時左右滑動,在同一個版面上轉換並對照文章語言,重現跨越邊界的體驗。兩邊成為彼此的鏡,以不同語言映照出文字裡的光。「當讀者想將原本在讀的翻譯內容轉換成原文時,譯文的部分就會變成黃色,焦點則落在原文上;反之亦然。」細心留意《亮燈》網站的角落,會發現不少兩位設計師悉心安排的視覺細節,都是充滿詩意的意象和隱喻——例如化作夜明提燈、亦如螢火蟲的鼠標,以及用作分別內容主次的大片暮色等。

字體設計師往往受語言背景及資源所限,一般不會花時間設計其他語言的字符,亦因此市面上能全面支援多語設計的字體並不多。Mattias 和 Peter 坦言要找到一個適合《亮燈》的字體絕非易事。「我們需要一個能連貫所有語言觀感的字體,而不單單是配合拉丁字體的附屬品——讓來自不同語言背景的讀者在閱讀時,都覺得舒服和合理;亦因此我們認為每個語言的字體,都應該由熟悉它們的專家設計。」

經過連番研究和資料搜集,Mattias 和 Peter 終於找到 Adelle。「雖然我們知道每部電腦都內置 Arial 或 Times 等最基本的字體,但始終不夠專業和全面⋯⋯於是我們在 Adelle 和一個外型接近 DIN 的字體之間選擇。」兩位設計師覺得「DIN」太硬梆梆,甚至有點冰冷,最後選擇了Adelle。「雖然 Adelle 看起來大路,但它的弧度和線條卻比較平易近人,也相對有個性。我們想用一款親和力較高的字體,來回應《亮燈》這個以人為本、凝聚社區的企劃。」

Adelle 由獨立字體公司 Typetogether 研發,第一套 Adelle 是以拉丁字母為主的字體,後來慢慢發展,支援中文、希臘文、泰文、阿拉伯文、斯拉夫文、亞美尼亞文等多種語言。Typetogether 在開發不同語言版本的 Adelle 時,會委託來自相關語言背景的設計師負責。「這樣的字體除了能為版面營造視覺和諧,也能確保每個人能落墨而平等,自由地表達自己的感受,而不是靠估。這點對我們來說很重要,也與我們的初衷不謀而合。」

全球邁向一體化,文化日漸多元。雖然人們用不同語言溝通交流的機會愈來愈多,但 Mattias 覺得現今的設計教育中,還是缺乏多語設計的討論和實踐。「這是源自西方世界的問題⋯⋯至少在我成長學習的經驗中,我從來沒去過關於多語言設計的課堂或講座;都是靠自己摸著石頭過河,從經驗中學習。我們連處理芬蘭文和英文對照的經驗都很少——沒錯它們都用拉丁文字,但根本是不同語言系統,所以很難。」


「我們很享受在資料搜集的過程中,揉合和尋找適合各種語言的共同表達方式。若他們作為一個整體看起來也 OK,就已經成功了。」(圖片由受訪者提供)

與此同時,雖然 AI 人工智能的興起令跨語言翻譯與內容創作變得方便,卻也讓我們錯覺世界已經抵達真正的多語共存之境。今時今日被廣泛使用的人工智能工具在處理語言時多流於表面,雖能消除理解語言的阻力,卻也抹去以感官與視覺體驗語言和文化的多樣性。不少像 ChatGPT 的主流 AI 平台及圖像生成工具,對拉丁字母以外語言的認知仍處於起步階段,理解能力尚未成熟。其中一個常見的例子是,當我們要求 AI 生成含有亞洲語言文字的圖像時,圖像中所呈現的往往不是實際可辨識的文字,而是資料庫對該語言書寫方式的模糊印象和想像;可見 AI 現階段對語言和字型仍屬於一知半解。

雖然拉丁字體因著西方主流文化扮演重要角色,而發展得相對完善;但每個語言都有著不同的書寫習慣、節奏、外觀和細節——因此 Mattias 覺得在處理不同語言的設計時,最好由熟悉相關字符的設計師負責。「即使是以拉丁字母為主的語言,都會有著各種不同特別的字符。例如瑞典文裡常見『Ä』、『Ö』、『Å』頭上的分音符(diaeresis)和上圓圈(ring),又例如有些東歐文字中,如『Ç』、『Ş』、『Ţ』這些底部注有軟音符(cedilla)的字母等。若在長文中輕率地以同一字體編排處理,讀起上來就會很惱人。」
要豐富自己多語設計的經驗,Mattias 和 Peter 認為設計師應打破日常框框,與來自不同文化和語言背景的人交流,並多參與不同的開放合作企劃。例如,在與《亮燈》的作者兼編輯 Ava Rasolpour 合作處理以索拉尼語(Soranî,或稱中庫德語)書寫的內容時,兩位設計師就為其使用的阿拉伯字母變體,調整了版面與字體設計。「我們也不是一開始就掌握到《亮燈》的實際需要,所以必須跟各位作者保持溝通。這樣可以幫助我們學習,也能確保設計沒有太大的問題。」

瑞典因著接收各國難民的悠久歷史成為一個種族多元的國家。雖然有著來自五湖四海的人,這裡卻很少看到多語對照的文字系統。《亮燈》為兩位在這環境下成長、學習和從事設計的設計師,帶來各種新鮮的體驗。「這是我們第一次設計多語對照的網頁。雖然設計過程中困難重重,要兼顧各種不熟悉的文字;但我們抱著戰競又期待的心學習各種語言,了解不同文化如何走在一起。我想每個人都在這個企劃中不斷摸索吧,編輯也一樣。」

因為語言差異,兩位設計師坦言,有時連編輯都未必校對到內容上的錯漏。「出錯是無可避免的……但因為《亮燈》是一個集體企劃,大家都會抱持開放的心態不斷嘗試和修正。而這些錯造就了編輯們鑽研解決方法的機會,我想也是這個企劃很重要的一部分吧。」

「多語工作往往伴隨著額外的責任。²」設計師有責任了解不同語言背後的社會文化,用適當的視覺元素將其傳譯;而不應該只為賣弄異國風情,而在設計中隨意拼貼外語字詞,配上格格不入的字體。Mattias 認為:「在不認識任何語言的情況下為它設計,很難判斷成品好不好看。」

不解言語乃因拒絕,有設計師過分依賴主流歐美公司出品的內置或免費字體,省掉了解別國文化的時間當然方便;可是世上語言字體設計(尤其是數碼化後³)的起步點和發展進度不一,多語文字系統似乎未能追上全球化步伐。即使如 Google 這類資源充足的大公司,在研發不同語言的字體方面雖然已算相對完善,某些語言的字體成品依然會有瑕疵(例如思源黑體的標點字距總是很擠)。

處理多語設計時,不少設計師都會傾向打安全牌,選擇如 Helvetica 和 Times 這類自己熟悉,或能配合相關印象的字體。「很多人覺得某些字體能保證文字易讀,但他們未必察覺其實自己太習慣這些字體了。」Mattias 認為字體是設計中表達和溝通很重要的一環,它能讓讀者感受文字代表的態度和情感。「或許真的有所謂比較通用和穩妥的字體吧⋯⋯但我同時相信只要內容有趣,無論你用甚麼字體,都會有肯花時間去閱讀的人。」

儘管現實中暫時沒有一個字體能絕對符合所有語言的需要,但當他們聚在一起的時候,字體就變成文字的共同聲音。「我們很享受在資料搜集的過程中,揉合和尋找適合各種語言的共同表達方式。若他們作為一個整體看起來也 OK,就已經成功了。」



註腳

1. Wharton, E., (1902). Vesalius in Zante. (1564), The North American Review, 1902, vol. 175. Nr. 552, 631. Egen översättning.
2. Wittner, B., (2018). Script is Language in Communication, Bi-Scriptual, 2018, 7.
3. 不論是任何語言,自從踏入數碼世代,我們大部分日常的設計工具,以及有關字體知識都以拉丁文字系統的規則為基礎(如:字距,間距,比例,字體大小的單位等)。 每個語言的文字和字體有著各自的歷史,發展進程,規則和量度標準——而以上種種都能讓每種書寫系統發展出各自的需要,這令我懷疑把各種語言的字符系統「統一」的可行性。

Sui Lam 林淼 • 2025-11-02
生於香港,從事藝術、設計及文字工作。近年奔波於亞洲及波羅的海兩岸,曾在瑞典、拉脫維亞、英國、日本和台灣等地生活。她的作品以探討身分認同、性別平等、語言及文化交流等社會議題為主。


Att spegla ljus över språkgränserna

Bild: Sui Lam 林淼

Hur skapar man gränsöverskridande språkliga upplevelser online? Vi bad designern Sui Lam 林淼 tala med Mattias Jakobsson och Peter Ström från Konst & Teknik, som formgett Lyktan, om utmaningen med att skapa en sant flerspråkig onlinetidskrift.

”Det finns två sätt att sprida ljus: att vara ljuset eller spegeln som reflekterar det.”1

Jag är en designer från Hongkong, där tvåspråkighet är en del av vardagen på grund av vår koloniala historia, och jag växte upp i en tvåspråkig miljö där traditionell kinesiska och engelska existerade sida vid sida. I Hongkong blir engelska lätt, utöver sin roll som arbetsspråk, något som används för att signalera klasstillhörighet eller som riktar sig till utlänningar.

De som använder kinesiska respektive engelska som modersmål kan leva ganska separerade liv, medan de flesta Hongkongbor tenderar att prioritera kinesiskan när det gäller läsflöde och struktur. Vi anpassar ofta andraspråket till en kinesisk layout, snarare än att behandla båda språken med samma visuella och kommunikativa vikt.

Vid läsning tenderar traditionell kinesiska att prioriteras inte bara på grund av sin språkliga struktur, utan också för att det är majoritetens vardagsspråk. I tvåspråkiga layouter, även när översättningar finns, leder utrymmesbrist ofta till att det sekundära språket – i de flesta fall engelska – visuellt komprimeras eller reduceras i den visuella hierarkin. Resultatet blir att kinesiskan dominerar designens visuella struktur. Ändå överförs den prioriteten inte alltid till innehåll och funktion.

I juridiska eller formella texter som användarvillkor är det vanligt att se ansvarsfriskrivningar som anger att den engelska versionen har företräde vid avvikelser. Dessa kontraster mellan visuell betoning och textauktoritet belyser den underliggande maktdynamik som är inbäddad i flerspråkig design.

Eftersom jag växte upp i ett starkt konsumentorienterat samhälle som Hongkong har jag förstått hur designbeslut ofta speglar den målgrupp de ämnar attrahera. Språkhierarki handlar inte bara om läsbarhet – den formas också av marknadslogiken kring vem budskapet riktar sig till. I de flesta vardagliga sammanhang har traditionell kinesiska naturligtvis företräde i layoutens flöde och visuella struktur, eftersom den talar till majoriteten, som uppfattas som de primära konsumenterna. Däremot används engelska mer för dekoration och för att förbättra varumärkesimagen, där dess roll i informationsförmedling är sekundär gentemot traditionell kinesiska.

Det var inte förrän jag flyttade till Europa som jag började inse hur mycket mer jag behöver beakta som designer, och hur komplex flerspråkig design kan vara. Till exempel innebär design för fyra officiella språk i Schweiz helt andra tillvägagångssätt och överväganden jämfört med den tvåspråkiga användningen av finska och svenska i Finland, trots att båda är flerspråkiga sammanhang.

Jag har också stött på praktiska begränsningar när jag arbetat med marginaliserade eller mindre stödda språk, såsom baltiska och östeuropeiska språk, där det ofta både saknas diskussion om språken och tillräckligt typsnittsstöd. Designprocessen återspeglar språk inte bara som en teknisk fråga, utan också som ett uttryck för kulturell identitet, estetik och till och med klass-, social-, politisk- och maktdynamik.

Dessa erfarenheter gör mig nyfiken på hur andra designers närmar sig liknande komplexiteter, särskilt i projekt som engagerar sig i ett växande utbud och en mångfald av språk, som Lyktan.

Även om det är mer komplicerat än det låter att bygga en inkluderande flerspråkig webbplats, tog Mattias och Peter sig an utmaningen att göra strukturen och upplevelsen verkligt flerspråkig.


Skyltar på flera språk i en affär i Hongkong. Bild K.C. Tang/Wikimedia Commons CC 3.0

– Vi brukar dela upp en sida i två kolumner för att hantera tvåspråkigt innehåll när vi designar en bok, men det är inte lika lätt att använda samma tillvägagångssätt på en webbplats. Ur ett utvecklarperspektiv bör varje språk som visas på en flerspråkig webbplats alltid vara separat. Eftersom alla system är sammankopplade hjälper det webbplatsen att behålla en enkel struktur, säger Mattias Jakobsson.

Avsikten är att väcka läsarnas intresse för alla språk på Lyktan samtidigt som man skapar en enkel, redaktionell läsupplevelse på skärmen.

Att balansera design och typografi över flera språk har varit en ständig utmaning i designprocessen. För att stödja tydlighet och fokus för varje språk visas en artikel alltid på originalspråket före översättningen.

– Vi vill att folk ska fokusera på att läsa ett språk och bli nyfikna på det andra. Ursprungligen trodde vi att vi skulle dela upp layouten i halvor, så att varje språk skulle behandlas lika, men det förlorade fokus och blev för förvirrande att läsa”, säger Mattias.

Läsare kan nu återskapa gränsöverskridande upplevelser genom att växla språk på samma artikelsida. Varje sida blir den andras spegel och reflekterar varandras ljus på olika språk.

– När läsare byter språk glider texten de läste in under en gul skugga; fokus faller sedan på det andra språket.

Observanta läsare skulle också upptäcka subtila metaforiska visuella arrangemang på Lyktan – som att markören förvandlas till en lykta eller eldfluga på natten och innehåll separeras med månskenets skugga. Jag tycker det är mycket poetiskt och tankeväckande.

På grund av begränsade resurser och bristande kulturell kunskap arbetar typdesigners sällan med typsnitt på okända språk, vilket resulterar i brist på typsnittsval för flerspråkig design. Att välja rätt typsnitt för Lyktan var därför ytterligare ett hinder för Mattias och Peter.

– Vi behöver ett typsnitt som kan bevara visuella sammanhang för alla språk, inte bara ett tillägg till vilket latinskt typsnitt som helst. Det ska få läsarna att känna sig bekväma och vara begripligt. Typsnitt för ett visst språk bör utformas av specialister som också är välbekanta med språket och dess tecken.

Efter omfattande research hittade de två designerna sitt efterlängtade typsnitt, Adelle.

– Vi kunde ha övervägt standardtypsnitt som Arial och Times, som följer med alla datorer. Men vi letade efter något holistiskt och professionellt, så vi valde mellan Adelle och ett typsnitt som liknar DIN.

Slutligen bestämde de sig för att välja Adelle.

– DIN är för stelt och kallt. Adelle kan se generisk ut vid första anblicken, men dess kurvor och former gör den mer mänsklig och tillgänglig, vilket fungerar bättre med Lyktan som ett gemenskapsprojekt.

Adelle är ett typsnitt som utvecklats av det oberoende typsnittsföretaget Typetogether. Efter den första lanseringen av dess latinska typsnitt lades fler språk till Adelle-familjen, inklusive arabiska, armeniska, kinesiska, kyrilliska, grekiska och thailändska. Varje typsnitt i familjen tas om hand av designers med relevant språkbakgrund.

– Förutom att det främjar visuell harmoni i layouten ger ett typsnitt som Adelle också varje skribent en lika uttrycksfull röst, vilket stämmer överens med våra ursprungliga avsikter för designen, och det betyder mycket för oss.

Människor kräver mer kommunikation över olika kulturella bakgrunder i globaliseringens tidsålder. Mattias anser dock att utbildning idag saknar relevanta diskussioner om flerspråkig design.

– Det är lite av ett västerländskt problem … Åtminstone för mig har jag aldrig deltagit i några föreläsningar eller seminarier om detta ämne under mina designstudier. Vi måste utforska och studera på egen hand. Vi har inte ens så mycket erfarenhet av att hantera svenska tillsammans med engelska och finska… Ja, de använder också latinska tecken, men det är svårt eftersom de trots allt är olika språksystem.


"Vi tycker om att blanda och söka efter det gemensamma uttrycket för olika språk i vår design- och forskningsprocess. Om vi kunde få det att fungera och se bra ut som helhet, då är det redan en framgång." Bild: Privat

Samtidigt, medan AI har accelererat översättning och innehållsgenerering mellan språk, kan denna ökade bekvämlighet också skapa illusionen att vi redan lever i en verkligt flerspråkig värld. Men i verkligheten fungerar AI-verktyg ofta som språk på ytan, vilket tar bort friktionen men också den rikedom som finns i den språkliga och visuella upplevelsen.

Många vanliga AI-plattformar och bildgeneratorer, som ChatGPT, befinner sig fortfarande i tidiga stadier av att förstå icke-latinska tecken. Till exempel liknar genererade bilder som innehåller asiatiska tecken ofta idén om deras handstil mer än verklig, läsbar text. Detta avslöjar inte bara luckor i språklig förståelse, utan också i typografisk representation.

Latinsk typografi är numera välutvecklad tack vare de internationella kulturella influenserna från väst. Men eftersom varje språk skiljer sig åt i skrivvanor, rytmer, utseende och detaljer, anser Mattias att det alltid är bättre att låta designers arbeta med tecken de är bekanta med.

– Olika språk med latinska alfabet varierar i tecken; till exempel har vi i svenskan prickar och ringar över tecken som ’Ä’, ’Ö’, ’Å’, medan det finns cediljer under vissa östeuropeiska tecken som ’Ç’, ’Ş’, ’Ţ’ etc. Det kan vara irriterande att läsa om typsättningen är dåligt gjord, särskilt för långa texter.

För att berika erfarenheterna av flerspråkig design tycker Mattias och Peter att det är viktigt för designers att gå utanför ramarna, knyta kontakter och samarbeta med människor från olika kulturella bakgrunder. Ett exempel var samarbetet med Lyktan-skribenten och redaktören Ava Rasolpour om sorani, ett kurdiskt språk som använder en modifierad arabisk skrift.

– Att arbeta nära skribenter på Lyktan hjälpte oss att lära oss och undvika stora misstag, särskilt när vi inte visste vad som behövdes från början.

Även om den långa historien av att ta emot flyktingar gjorde Sverige till en mångfaldig nation, gjorde den inte flerspråkiga system vanliga; därför har Lyktan blivit ett uppfriskande äventyr för designerna.

– Ja, det här är första gången vi bygger en flerspråkig webbplats, och vi har haft många problem med att balansera typografiska uttryck för okända språk… men vi har också lärt oss om hur andra språk fungerar och hur olika kulturer möts. Det är bra att se att alla söker sin väg, inklusive redaktörerna.

På grund av språkskillnader kan inte ens redaktörer alltid påpeka redaktionella misstag.

– Misstag är oundvikliga… men alla är öppna för prövningar och misstag eftersom Lyktan är ett projekt om samarbete. De ger oss värdefulla lärdomar och hjälper oss att söka den bästa lösningen, vilket också är kärnvärdet i detta projekt för mig.

– Att arbeta flerspråkigt medför också ansvar.2

Istället för att strö exotiska inslag över en design genom att slumpmässigt placera utländska ord och märkliga typsnitt, bör designers motivera sin visuella tolkning med sin förståelse av sociala och kulturella sammanhang bakom ett ord eller ett språk.

– Du vet inte om resultatet är bra om du inte kan något enskilt språk i ett flerspråkigt projekt.

Eftersom typsnitt för olika språk startade och utvecklades vid olika tidpunkter och i olika takt (särskilt efter digitaliseringen3), verkar det fortfarande vara en lång väg för flerspråkig design att hålla jämna steg med globaliseringen. Även för resursstarka företag som Google, som har etablerat ett relativt mångsidigt typbibliotek, kan vi fortfarande hitta bristfälliga typsnittsprodukter under olika språkkategorier (t.ex. är standardinställningarna för mellanrummen bland interpunktion i Noto Sans alltid för snäva).

När det gäller flerspråkig design föredrar många designers att spela säkert genom att använda sina mest välbekanta typsnitt som Helvetica, Times eller sådana som matchar deras intryck.

– Många tror att vissa typsnitt kan garantera att en text är lättläst, men de kanske inte vet att det beror på att de är för vana vid att läsa dem.

Mattias anser att typsnitt är själva kärnan i visuell kommunikation – det hjälper till att förmedla texters attityd och känslor.

– Kanske finns så kallade ’universella’ och ’tillförlitliga’ typsnitt… Men jag tror också att alla typsnitt är läsbara om folk är intresserade av innehållet. Jag tror att de inte har något emot att lägga extra tid på det.

Även om det inte finns ett typsnitt som är perfekt för alla språk ännu, blir det en gemensam röst när alla samlas.

– Vi tycker om att blanda och söka efter det gemensamma uttrycket för olika språk i vår design- och forskningsprocess. Om vi kunde få det att fungera och se bra ut som helhet, då är det redan en framgång.



Fotnoter

1. Wharton, E., (1902). Vesalius in Zante. (1564), The North American Review, 1902, vol. 175. Nr. 552, 631. Egen översättning.
2. Wittner, B., (2018). Script is Language in Communication, Bi-Scriptual, 2018, 7.
3. Oavsett språk har de flesta av våra dagliga designverktyg och typografiska kunskaper, när design blivit digital, utformats och baserats på regler och inställningar för latinska tecken (t.ex. kerning, avstånd, förhållanden, teckenstorlek etc.). Det får mig att undra om idén att ”förena” olika språk under samma system är genomförbart, eftersom varje språk borde ha sin egen typografiska historia, utveckling, regler och mått, vilket kan leda till motstridiga behov för olika skrivsystem.

Sui Lam 林淼 • 2025-11-02
Sui Lam är en konstnär, grafisk designer och skribent från Hongkong. De senaste åren har hon rört sig genom Asien och Europa, bott i Sverige, Lettland, Storbritannien, Japan och Taiwan. Hennes arbete fokuserar på sociala frågor som identitet, jämställdhet, språk och kulturutbyten.